|
|
 Pater Jigger Ganados SCJ firade januarimässan i S:ta Katarina i Karis. Den här söndagen markerar katolska kyrkan Jesu dop. Mässan firades på engelska från början till slut den här gången eftersom pater Jigger inte kan svenska eller finska. På kyrkkaffet på KW efteråt fortsatte vi med svenska (eftersom vi finlandssvenskar var i majoritet) och engelska (för att pater Jigger skulle kunna delta i samtalet).
0 Comments
 Igår tog jag inte tåget till Helsingfors, utan gick ekumeniskt i den lutherska högmässan i S:ta Katarina. Yvonne Terlinden var liturg och det var mycket musik i mässan tack vare medverkan av kören Katarina Singers, under ledning av kantor Åsa Westerlund. Kören sjöng satser ur Benjamin Brittens A Ceremony of Carols med härliga texter, ibland på latin och ibland på gammal engelska. Vid nattvardsgången assisterades Yvonne av sin man Klaus som nuförtiden är omsorgspräst i Borgå stift men som tidigare var kaplan i den svenskspråkiga lutherska församlingen här i Karis.  Midnattsmässan från Rom började kl. 22.30 på julafton och jag hade tänkt välja SVT:s sändning, men där pratade man hela tiden över kalendan, den traditionella kungörelsen om julen som placerar Kristi födelse i frälsningshistorien, så jag bytte till YLE, där pater Gabriel Salmela OP var kommentator, men det mesta var textat (visserligen med en irriterande fördröjning), så man kunde höra latinet (och spanska och arabiska och portugisiska och swahili och allt vad det var i år). I efterhand (men utan pater Gabriels kommentarer och textningen) kan man se mässan här på Vatikanens YouTube-kanal. Kalenda-texten på svenskaDen tjugofemte december, när tidsåldrarn utan antal hade gått sen världens skapelse, då Gud i begynnelsen skapade himmel och jord, och människan till sin avbild, när århundrade efter århundrade hade gått sedan den Allsmäktige satt sin båge i molnen efter syndafloden, som ett tecken på förbund och fred; i det tjugoförsta århundradet sedan Abraham, vår tros fader, kom ut från det kaldeiska Ur; i det trettonde århundradet, efter att Israels folk leddes av Moses i uttåget ur Egypten; runt det tusende året sedan David smordes kung; i 65:e veckan av Daniels profetia; i den 194:e olympiaden; år 752 sedan staden Rom grundades; i Caesar Octavianus Augustus, fyrtioandra regeringsår, då hela världen var i fred, avlades Jesus Kristus, evig Gud och Son till den evige Fadern, som önskade att helga världen med sin allra mildaste ankomst, av den Helige Ande. När nio månader hade gått sedan bebådelsen, föddes han av Jungfru Maria i Betlehem i Juda, och blev människa: Vår Herre Jesu Kristi födelse i köttet. God jul!
 Idag var det den där lyxiga dagen i månaden igen: mässa på promenadavstånd. Jag var på plats i S:ta Katarina kyrka god tid, tänkte att jag ville hinna ta lite annorlunda bilder, så jag gick en omväg till kyrkan och fotade från begravningsplatsen och inne i kyrkan gick jag upp på orgelläktaren och fotade kyrkan därifrån också. Sen kom pater Jigger Ganados SCJ och hörde bikt och firade mässa. Mässan gick helt på engelska den här gången eftersom det var det enda språket vi alla hade gemensamt - att insistera på en läsning på finska, när ingen närvarande hade det som modersmål, eller på svenska, när finlandssvenskarna var i minoritet, skulle ha varit befängt. Jag läste alltså dagens första läsning på engelska och Attila läste responsporiepsalmen och andra läsningen likaså på engelska. Och så talade vi engelska på kyrkkaffet på KW.  Årets adventsreträtt på Studium Catholicum hölls av pater Haavar Simon Nilsen OP från St. Dominikus kloster i Oslo. Jag missade största delen av reträtten, men idag var jag med när pater Haavar Simon talade om liknelsen om den förlorade sonen. Han poängterade att det är en berättelse om en fader. Liknelsen börjar ju med orden ”En man hade två söner", så det är egentligen fadern som står i centrum, fast det är lätt för oss att fästa blicken på den slösaktiga sonen som ångrar sig, eftersom det är så lätt att se sig själv i honom. Men när man fokuserar på fadern ser man att ingendera sonen gjorde så som fadern egentligen hade önskat; den ena gav sig av och den andra stannade av lydnad snarare än kärlek, av plikt i stället för glädje. Men den fest som fadern dukar fram för oss - för vi är ju båda sönerna - finns i mässan. I eukaristin blir allting förklarat, det är i eukaristin Kristus uppenbaras för oss här och nu. Och Kristus, han är den "tredje" sonen, den som faktiskt fattar det där med att "allt mitt är ditt" och som ger allt, av kärlek, och som gör oss till bröder och systrar i Faderns härlighet. Efter anförandet följde mässa på engelska - eftersom hela reträtten gick på engelska - och latin. Pater Haavar Simon assisterades av Pater Gabriel Salmela OP, som läste dagens läsningar. Glad andra söndag i advent!  Såhär i slutet av oktober är det 15 år sedan jag representerade Helsingfors katolska stift på First World Congress of Ecclesial Organizations Working for Justice and Peace (Första världskongressen för kyrkliga organisationer som arbetar för rättvisa och fred) i Rom. När det begav sig skrev jag en Fides-artikel om kongressen (s. 12-13), men jag märker att jag nu fäster uppmärksamhet vid olika saker varje gång jag läser om den texten. Efter avslöjandena om den tidigare kardinalen McCarrick (se blogginlägget McCarrick och jag? från förra året) kollade jag bishopaccountability.org för att ta reda på om någon av biskoparna och kardinalerna jag hade att göra med i Rom den gången har gjort sig skyldiga till övergrepp, men idag kom jag att tänka på att man nuförtiden kan gå till källorna på webben. Och visst, det lilla talet påven Johannes Paulus II höll i samband med vår audiens idag för 15 år sedan finns på Vatikanens webbplats, liksom också kardinal Angelo Sodanos öppningsanförande. En liten notis om kongressen finns dessutom på nyhetssajten Zenit. Men jag tänker också på allt det jag inte skrev. På min förvåning över att de mässor som ingick i programmet på konferenshotellet firades på franska och engelska, inte på latin. På hur mycket tid som gick åt till audiensen i Vatikanen. Men också på hur stort intryck upplevelsen gjorde på mig, hur tacksam jag fortfarande är över att jag fick vara med om något sådant. |
I min Faders hus
I min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. 
Arkiv
January 2020
Sökord
All
|
|
Katolinen.net
Suomen katolilaisia yhdistävä verkkosivusto Webbplatsen som förenar katolikerna i FInland A website that unites Finland's Catholics |
|
RSS Feed