I min Faders hus

Heliga Birgitta, be för oss!

7/10/2020

Idag minns vi i Norden vårt största helgon. Resten av den världsvida kyrkan firar heliga Birgitta på hennes dödsdag den 23 juli, men vi firar henne av hävd den 7 oktober i åminnelse av hennes helgonförklaring det datumet år 1391 - mindre än 20 år efter att hon dog år 1373.*

Resten av världen firar henne också, för heliga Birgitta av Vadstena är inte bara Sveriges utan också hela Europas skyddspatron och ett populärt helgon långt utanför Europas gränser. (Men idag firar resten av världen en kvinna som är ännu mer populär, Vår Fru av Rosenkransen. I Norden firar vi henne imorgon.)

Pater Thomas Idergard SJ, präst i S:ta Eugenia församling i Stockholm, konstaterade igår i ett FB-inlägg om heliga Birgitta att hon "som många andra heliga kvinnor genom historien" har "påverkat Kyrkan, samhället och historien långt [mycket] mer än de flesta diakoner, präster, biskopar och påvar har gjort, tillsammans". Han konstaterar också att hennes visioner "kom att vara betydelsefulla för Kyrkans teologiska förståelse av Jungfru Marias obefläckade avlelse". Inte så illa för en åttabarnsmamma från Sverige.

Birgittaskulpturen i S:ta Katarina kyrka i Karis.

Heliga Birgitta grundade en orden som fick stor kulturell och andlig betydelse för livet i Europa under högmedeltiden. Tillsammans med en annan kvinna (S:ta Katarina av Siena) drev hon en ihärdig "kampanj" som slutligen resulterade i att påven flyttade tillbaka till Rom från Avignon. Det kom att vara avgörande för Kyrkans fortsatta utveckling som världskyrka och frihet från politiska bindningar, dvs det som vi ser som självklart för Kristus Kyrka idag. Vad färre förmodligen känner till är att hennes visioner kom att vara betydelsefulla för Kyrkans teologiska förståelse av Jungfru Marias obefläckade avlelse (dvs hur Gud befriade Maria från arvsynd vid hennes tillblivelse).

- Thomas Idergard SJ

Katolsk mässa i Esbo domkyrka

22/9/2020

Idag firades katolsk mässa i Esbo domkyrka. För mig var det den första mässan i just den kyrkan, men det var inte första gången sedan reformationen och inte ens första gången sedan det blev en luthersk biskopskyrka år 2004. År 2007 firades nämligen en mässa i Esbo medeltida kyrka i samband med en vallfärd, har jag hört, fast jag inte var med den gången själv.

Den här gången var det fader Tuomas Nyyssölä, kyrkoherde i Heliga Ursulas församling i Kouvola, som hade tagit initiativ till mässan. Han gillar våra gamla medeltida kyrkor och firar gärna mässor i dem. (Det kanske blir en "extramässa" i S:ta Katarina igen i november!) Att det blev just Esbo och just idag har att göra med att kyrkan i tiden enligt vissa uppgifter var tillägnad aposteln Matteus, vars minnesdag vi firade igår. En katolsk mässa på själva minnesdagen lät sig inte göras den här gången, eftersom Esbo domkyrka är stängd på måndagar, så det blev en kvällsmässa idag, tisdag i stället.

Mässan firades på finska och latin och Marko, organist i S:t Henriks katedralförsamling, var med som organist. Antti Kruus, ekumeniskt aktiv luthersk präst, var också på plats och sände en del av mässan via Facebook, så början av den kan ni se och höra här.

Esbo kyrka var inte ursprungligen en korskyrka, utan den byggdes om till en korskyrka först på 1820-talet och på 1930-talet tog man fram kalkmålningarna från medeltiden. De äldsta delarna av kyrkan är från 1480-talet, så den är yngre än S:ta Katarina i Karis, men målningarna har klarat sig bättre - utom förstås de delar som revs när den byggdes om till korskyrka.

Höstens första katolska mässa i Karis

12/9/2020

Tjugofjärde söndagen under året började för mig redan på lördagen när jag fick jag nåden att delta i den mässa som pater Ryszard Mis SCJ firade i 550-åriga S:ta Katarina i Karis. Vi var båda på plats i god tid, så jag hade tillfälle att gå till bikt före mässan också, halleluja! Det finns inga ord att uttrycka min tacksamhet - regnet utanför störde inte mitt humör det minsta vare sig på väg till kyrkan eller under promenaden hem!

Det var också härligt att kunna berätta för de andra församlingsmedlemmar som var på plats om det jag har lärt mig om S:ta Katarina i samband med sommarens 550-årsfirande. Att altaret är det ursprungliga medeltida altaret, att kyrkan aldrig har brunnit, att två av kyrkklockorna också härstammar från katolsk tid...

Mässa på svenska och latin

6/5/2019

Första söndagen i maj innebär svensk mässa i S:ta Maria. Eftersom mina elever för i år går till första kommunion i den svenska mässan i S:t Henrik om två veckor hade jag kommit överens med fader Anders Hamberg om att han skulle höra barnens bikt. Det var lättare sagt än gjort, eftersom det var första kommunion på finska i högmässan och det var så fullt i S:ta Maria att det var svårt att ta sig fram till biktstolarna längst bak i kyrkan. Vi lyckades förstås till slut, men innan alla barn och vuxna som ville bikta sig hade fått göra det hade klockan blivit cirka 11.45, så mässan som skulle börja halv blev rejält försenad.

Som vanligt gick mässan både på svenska och latin: Kyrie, Gloria, Credo, Sanctus och Agnus Dei sjöngs på latin - men det var Fader vår i stället för Pater noster. Eftersom jag i dagarna har diskuterat mässan och bl.a. användningen av latinet på FB blev jag plötsligt medveten om hur mycket latin vi fortfarande använder i de svenska mässorna jämfört med de finska. Det är förstås ett enkelt och naturligt sätt att välkomna alla icke-finlandssvenskar i mässan: även om man inte förstår predikan så kan man delta i trosbekännelsen om den sjungs på latin, helt oberoende av modersmål. Men det är också ett sätt att värna om våra traditioner.

Mässa på svenska i S:t Henrik

18/9/2016

Mässa på svenska med fader Anders Hamberg i S:t Henrik idag. Katedralförsamlingen firade invigningen av (dåvarande) S:t Henrikskyrkan och som jag har "Doften av rykande vekar - Reformationen ut folkets perspektiv" (Artos 2016) med mig som tågläsning slås jag av kontrasten till allt som förbjöds i bl.a. Laurentius Petris Kyrkoordning (1571): "Kyrkobyggnaden har ingen symbolisk funktion utan är ett vanligt hus, precis som skolhuset..." Vad är det för farligt med det symboliska?!

Moder Teresa kanoniserades

4/9/2016

Idag blev det mässa via bildskärm: Moder Teresas helgonförklaringsmässa från Petersplatsen. Be för oss, heliga Teresa av Calcutta!

En dag i Åbo - tabernakel och domkyrka

6/8/2016

Idag firade släkten Torvalds anfadern Oles 100-årsdag i Åbo. Jag passade på att sticka mig in i S:ta Birgittas och salige Hemmings kyrka på Ursinsgatan för en stunds bön inför altarets allraheligaste sakrament - och sedan hälsa på i Åbo domkyrka, som precis som Peterskyrkan byter storlek enligt vad man förväntar sig. Idag var den större än senast, kanske för att jag hade en liten brorsdotter med mig som imponerades stort av de höga valven.

Cappella degli Scrovegni

8/6/2016

Cappella degli Scrovegni i Padua ser inte mycket ut för värden utanpå, men inne finns Giottos underverk. Definitivt värt en dagsutfärd från Venedig - det går behändigt med tåg - men det gäller att boka biljett till kapellet minst en dag i förväg.

Lateranbasilikans baptisteri

4/3/2016

Lateranbasilikans baptisteri står en bit ifrån basilikan men är definitivt värd ett besök. Själva baptisteridelen är fin, men det man abolut inte ska missa är kapellet Cappella Sante Vergini Rufina e Seconda på "baksidan", där det finns väldigt vackra gamla mosaiker.

Mässa i Lateranbasilikan

4/3/2016

Lateranbasilikan, San Giovanni in Laterano på italienska, var den sista av de fyra huvudbasilikorna i Rom som vi besökte under den här vallärden. De tre andra är Peterskyrkan, San Paolo fuori le Mura och Santa Maria Maggiore. Baldakinen över högaltaret är från 1300-talet, liksom den lilla Giotto-fresk som finns kvar, men Lateranbasilikan har varit påvens katedral sedan 300-talet.

Mässan här blev speciellt festlig i och med att den finländska diakonen Oskari Juurikkala, som studerar i Rom som bäst, deltog i firandet av mässan tillsammans med biskop Teemu Sippo SCJ och fader Marco Pasinato.