I min Faders hus

Landslagscricket och kvällsmässa

17/8/2019

Imorse tog jag tåget till Kervo eftersom Finlands herrlandslag i cricket skulle spela en serie T20-matcher mot Spanien: två matcher idag och en imorgon, söndag. Finland vann den första matchen med klara siffror, men när jag steg ut ur S:t Henrkskatedralen efter kvällsmässan och kollade läget i den andra matchen såg jag att Spanien hade utjämnat matchserien till 1-1. Mässan firades på finska och latin av fader Joseph Dang.

Fader Joseph predikade om Franciskus av Assisi och kampen mellan det onda och det goda. Mera sånt, säger jag!

0 Comments

Webbmässa och 75-årsjubileum

12/8/2019

0 Comments

Det blev webbmässa för mig igår. Det är aldrig plan A för mig, men att det blev så den här gången gjorde att jag kunde följa med högmässan i min egen församling när vi firade Jungfru Marias upptagning i himlen (fast den egentliga dagen är på torsdag och dagen firas då också, eftersom det är församlingens egen fest) och ett imponerande jubileum: 75 år sedan syster Mary Venard CPPS avgav sina löften!

Mässan firades på finska av kyrkoherde Rafal Czernia SCJ men till min stora förvåning och glädje bytte fader Rafal till latin efter instiftelsen. Praeceptis salutaribus moniti, et divina institutione formati, audemus dicere... Och man märkte nog att kyrkfolket i S:ta Maria inte är lika vad vid latin som i katedralförsamlingen, men jag var så glad åt att kunna be Fader vår på latin: "Pater noster, qui es in coelis..."

De flesta bilderna i det här inlägget är skärmdumpar från S:ta Marias YouTube-kanal.

0 Comments

Högmässa i katedralen och funderingar kring eukaristin

4/8/2019

0 Comments

Sommarsöndagar är mässalternativen färre, så valet av högmässan i S:t Henrikskatedralen var enkelt idag. Mässan firades på finska med inslag av latin av kyrkoherde Marco Pasinato, som ju också är stiftsadministrator. Dagens läsningar lästes av Tomi och Kaarina, medan organist Marko Pitkäniemi var försångare i responsporiepsalmen. Bland ministranterna fanns Heikki och Andreas. Fader Marco konstaterade i sin predikan att vi behöve rpengar för att leva men att det är var vårt hjärta är som är avgörande för hur vi lever vårt liv. Det som är vårt fokus är det vi försvarar. Och om det där centrala är något annat än Gud så kommer det till korta förr eller senare.

Det fick mig att tänka på det citat av den katolska författaren Flannery O'Connor som jag läste i The Catholic Herald häromdagen. Hon skriver i ett brev om en tillställning hon deltagit i med andra författare och intellektuella:

“Mot morgonen vände samtalet till eukaristin, som jag som katolik naturligtvis förväntades försvara. [Mary McCarthy]* berättade att hon när hon gick till nattvard som barn tänkte hon sig att det var de Helige Ande, eftersom Han är "mest bärbar" av personerna i Treenigheten; nuförtiden tänker hon det som en symbol och antydde att det var en rätt god sådan. Då sa jag, med mycket darrande stämma, 'Tja, om det är en symbol så kan vi skita i den.' Det var det enda försvaret jag klarade av, men jag inser nu att det är det enda försvaret jag någonsin kommer att kunna ge utanför en berättelse, utom att det är hjärtat i min existens; allt annat i livet kan jag göra mig av med."

När jag förbereder barn för deras första kommunion formulerar jag mig inte precis sådär, men poängen är den samma: det är för att eukaristin inte är en symbol som vi måste förbereda oss på allvar.

* Mary McCarthy var en amerikansk författare och politiker som lämnade katolska kyrkan i unga år och blev ateist. Hon har senare kommenterat beskrivningen i Flannery O'Connors brev så här.

0 Comments

Kvällsmässa i hettan

27/7/2019

0 Comments

I den pågående värmeböljan kändes det som en bra idé att gå i kvällsmässan. Promenaden till tåget gick bättre än jag hade vågat hoppas, med tanke på hur svårt jag hade att gå tidigare i veckan, trots hettan, och när jag kom fram till S:ta Maria kändes kyrkan härligt sval. Mot slutet av mässan hade man ändå insett att det egentligen inte var svalt ens inne i kyrkan, bara mycket, mycket mindre hett än utanför.

Mässan gick på finska och firades av pater Stanislaw Szymajda SCJ, tidigare kyrkoherde i S:ta Ursulas församling i Kouvola. Matti läste dagens läsningar och agerade försångare. Vi sjöng Carlos Spoors mässa, fast Gloria och Credo läste vi på finska, eftersom vi inte hade någon organist.

0 Comments

Ortodox liturgi och vattenvälsignelse

21/7/2019

0 Comments

Helsingfors' och hela Finlands ärkebiskop Leo firade den gudomliga liturgin i samband med tempelfesten i Hangö ortodoxa kyrka söndagen den 21 juli 2019. Han assisterades bl.a. av fader Kalevi Kasala och fader Harry Fagerholm. Diakon Harry läste episteltexten både på finska och på svenska. I övrigt gick största delen av liturgin på finska. Kantor var som vanligt Matti Jyrkinen.

Ärkebiskopens predikan tog fasta på dagens evangelietext om den förlamade som hans vänner firade ner genom taket på en bår till Jesus för att vännen skulle kunna bli helad. Är vi sådana att vi hjälper våra vänner och bekanta att ta sig till Kristus? Eller hör vi till dem som står i vägen för andra? Kan kyrkans strukturer rent av ibland vara det som står i vägen i stället för att vara välkomnande? Ärkebiskop Leo tog också fasta på att Jesus började med att ta itu med den förlamade mannens andliga tillstånd: ”Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder,” säger han. Och det är viktigare än att han också fysiskt blir botad.

Efter liturgin vandrade vi med fader Kalevi till stranden, där vattenvälsignelsen (se videon nedan) ägde rum. Efteråt skulle det ha varit kyrkkaffe och fest på gården, eftersom det var kyrkans tempelfest (som alltid söndagen mellan minnesdagarna för kyrkans apostlalika skyddshelgon, Vladimir av Kiev och Maria av Magdala), men den delen av festligheterna hade jag dessvärre inte möjlighet att delta i den här gången.

0 Comments

Kvällsmässa och VM-final i cricket

14/7/2019

0 Comments

fides.katolinen.fi/laupias-samarialainen/Söndagen den 14 juli är dagen då England blev världsmästare i cricket. Finalmatchen möt Nya Zeeland började på eftermiddagen finsk tid och vinnaren stod klar först efter en super over och en hel del tur för England cirka halv tio på kvällen. Det betyder att jag såg en del av matchen hemma, en del på vägen till tåget, en del på tåget, en del i spårvagnen på väg till kyrkan - och så var det dags att lägga cricketen åt sidan och ta paus för kvällsmässan i S:t Henrik. Mässan firades på finska och latin av fader Tuomas Nyyssölä. Viktor Airava läste dagens läsningar och assisterade vid nattvarden.

I sin predikan talade fader Tuomas om synd och nåd. Med avstamp i liknelsen om den barmhärtiga samariten (eller samariern, som vi nu säger) framhöll han vikten av att säga nej till allvarliga synder och förbli i ett tillstånd av nåd. Det var uppfriskande att höra en sådan konkret predikan. Och på något sätt glädjande med tanke på kön till biktstolen jag hade sett före mässan.

Efter mässan tog hann jag äta mig en bit mat på den enda krogen i Helsingfors jag med säkerhet visste att visade cricket-VM. När jag steg ut ur kyrkan såg det dystert ut för England, så några andra cricketfans på krogen konstaterade att jag hade tagit paus från matchen i ett kritiskt läge - England hade ju förlorat tre viktiga wickets under mässan - men sedan spekulerade den ena av dem att England kanske hade misslyckats totalt utan mina förböner. Det tror jag ju inte, i synnerhet som Nya Zeeland var min andrahandsfavorit, men det var en osannolik match som båda lagen verkligen hade förtjänat att vinna.