|
|
 Nu går det att följa med mässan i S:t Henrikskatedralen också på webben. På sidan henrik.katolinen.fi/live ser man (uppenbarligen dygnet runt) vad som händer vid altaret i S:t Henrik och när det firas mässa får sändningen ljud via mikrofonerna. Så idag passade jag på att delta i morgonmässan som firades på finska av kyrkoherden och stiftsadministratorn Marco Pasinato. Ministrant och läsare var församlingens organist Marko Pitkäniemi.
0 Comments
 Söndagen den andra juni tog fader Nguyen Toan Tri farväl av S:t Henriks katedralförsamling eftersom han ska bli kyrkoherde i Tammerfors. Mitt tåg till mässan var lite försenat, så jag anlände till S:t Henrik i sista minuten, men var glad att kunna vara på plats och avtacka en omtyckt biktfar och uppskattad teolog. Mässan firades på finska och latin. Kaarina, Marko och Juho läste dagens läsningar och responsoriepsalm, medan fader Joseph Dang läste evangelietexten. Mässan avslutades med applåder och tack samt fader Tris försäkran att han fortsätter be för katedralförsamlingen och hela Helsingfors stift. Och så sjöng vi Den blomstertid, förstås.  Det har varit en händelserik vecka. I måndags tillkännagav Heliga Stolen att påven har gett biskop Teemu Sippo SCJ tillstånd att gå i pension. Och i lördags var det stor fest i Agricolakyrkan i Helsingfors när han som biskop emeritus vigde diakon Eze Charles Nwoko till präst. Mässan firades på latin, men själva vigningen gick på finska. Läsningarna lästes på engelska. Mässan firades i vackra Agricolakyrkan eftersom S:t Henrikskatedralen inte är tillräckligt stor för en sådan fest, så jag vill också rikta ett tack till våra bröder och systrar i lutherska kyrkan för möjligheten att fira vår stora dag där! Några bilder från mässan finns nedan, många fler finns här, och längst ner finns ett par videosnuttar, den ena från festmässan och den andra från festen i församlingssalen efteråt.  Idag besökte jag S:t Mikaels kapell i Nummi-Pusula för första gången. Kapellet tillägnades ärkeängel Mikael förra året och det är ett privat kapell men där firas nu mässa två gånger i månaden. Idag var jag på plats för att där firades förstakommunionsmässa och en av mina guddöttrar fick gå till första kommunion. Det var en fin dag och en stor fest. Mässan firades på finska och latin av pater Robert Galla SCJ. Alejandro läste första läsningen på engelska och jag läste den andra på finska. I ett par av sångerna fick dessutom in svenska.  Lördagen den 11 maj samlades Helsingfors katolska stifts pastoralråd till möte i biskopsgården. Dagen inleddes med mässa i Helige Johannes Paulus II:s kapell i andra våningen. Mässan firades av biskop Teemu Sippo SCJ och gick på finska. Efter "kyrkkaffet" var det dags för mötesdelen av dagen. Stiftsbladet Fides' chefredaktör Marko Tervaportti höll ett anförande om ny evangelisation samt kyrkan och massmedier som var väldigt förtjänstfullt och jag hoppas vi får läsa det i Fides eller på stiftets webbplats i sinom tid. Han började kärnfullt med att konstatera att kyrkans uppgift är att rädda själar. Hear, hear! Efter lunchen fortsatte mötet med biskopens information om situationen i stiftet, bland annat de prästrockader som har gjorts, och sedan följde hälsningarna från de olika församlingarna samt ordenssystrarna och prästrådet. Biskopen tackade också för alla förböner under hans sjukledighet. Han är fortfarande trött, men uppger att han inte har direkta men av fallskadan i vintras längre. Efter mötet gick jag i kvällsmässan i S:t Henrik. Mässan firades på finska och latin av fader Nguyen Toan Tri, som hänvisade till dagens möte i sin predikan.  Guds barmhärtighets söndag. Det namnet gav helige Johannes Paulus II åt söndagen efter påsk. Då hör vi evangeliet om Thomas tvivlaren som inte trodde förrän han fick sätta sin hand i sidan på den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus. Saliga de som inte ser, men ändå tror. Jag firade barmhärtighetens söndag med 11.30-mässan i S:ta Maria. Familjemässan firades på finska av pater Ryszard Mis SCJ. Han poängterade i sin predikan att Thomas ibland påstås ha brustit i sin tro, men så var det ju inte. Han tvivlade, och det är inte samma sak. "Han kände ju dem han inte trodde på. Det var hans kompisar Petrus och Andreas, som varit precis lika fega som han, som hade lämnat Jesus åt sitt lidande. Det var deras påstående om att de hade sett den uppståndne som han inte trodde på." Det fick mig att skratta. Det är så lätt för oss att se upp till apostlarna och glömma att de under den där första tiden mellan uppståndelsen och pingsten inte hade tillgång till den Helige Ande. Och då står Thomas där, så underbart mänsklig och verklig i sina tvivel. Varför skulle han tro på kompisarna nu, när de redan har visat sig vara opålitliga? Men pater Mis framhöll också att Thomas sen bekände sin tro med besked, när han faktiskt såg sin Herre och Gud stå framför sig. Det var inte någon bekännelse av tro på en Messias, utan han bekände att Jesus Kristus var och är - då, nu och evigt - Gud. Saliga vi som tror fast vi inte har fått känna på Kristi sår. Och saliga de vars blod vittnade om samma tro när det strittade över statyn av den Uppståndne Kristus i S:t Sebastians kyrka norr om Colombo i Sri Lanka i samband med påskdagens terrordåd. Jag undrar om jag någonsin kommer att se den statyn mer utan att tänka på deras offer och be om deras förbön. |
I min Faders hus
I min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. 
Arkiv
May 2019
Sökord
All
|
|
Katolinen.net
Suomen katolilaisia yhdistävä verkkosivusto Webbplatsen som förenar katolikerna i FInland A website that unites Finland's Catholics |
|
RSS Feed