Så idag tackar jag Gud för trons gåva och glädjer mig åt att jag kan delta i mässan ens på distans, att jag kan höra sången och se ministranterna stiga upp, falla på knä och sätta sig, att jag kan ta del av läsningarna och predikan och att jag kan se pater Rafal höja hostian vid elevationen. Hemma stiger jag upp när evangeliet läses, men jag faller inte på knä inför min dator, jag riktar i stället en bön till Herren i väntan på att igen få falla på knä inför Guds fysiska närvaro i vår värld.
Men idag, när vi firar den Helige Ande och kyrkans födelsedag, då tänker jag lite extra på alla himmelsfärdsdagens coronaskämt om att det var den dagen som Jesus började jobba på distans, för den Helige Ande finns alltid här och nu,
Anden ger var och en av oss någon nådegåva som vi kan bidra med i vår församlingsgemenskap. Det är först när vi delar med oss av våra nådegåvor som vår gemenskap fullständig, sade pater Rafal också i sin predikan idag. Gåvorna är många, men Anden är den samma. Anden har förenat oss - och Anden arbetar alltid också på distans.
Här är några ljudklipp från webbsändningen av mässan: