Bikten
Bikten kallas också botens sakrament eller försoningens sakrament.
I botens sakrament bekänner den troende sina synder och får, efter ånger och föresats om bättring, avlösningen av prästen, som är kyrkans representant och på Kristi uppdrag kan förlåta synder. Franciskanfader Joseph Maria Nilsson talar om försoningens sakrament, bikten.
Varje katolik bör bikta sig minst en gång per år, gärna under fastan eller påsktiden, men tillfälle till bikt ges i samband med varje mässa enligt överenskommelse och i S:t Henrikskatedralen t.ex. i samband med lördagens kvällsmässa. Om en katolik begår en allvarlig synd, vet om att det är en allvarlig synd, har gjort det av fri vilja och med avsikt bör han eller hon omgående uppsöka en präst och bikta sig. Endast en katolsk präst (i krissituationer en ortodox präst, om det är omöjligt att få tag på en katolsk präst i tid) kan som Kristi ställföreträdare höra bikten och ge absolution, alltså syndernas förlåtelse.
Vad krävs för en god bikt?Samvetsrannsakan
För det första ska den biktande först omsorgsfullt rannsaka sitt samvete. Ånger För det andra ska biktande ångra sina synder. Ångern betecknas som fullkomlig om den motiveras av kärlek till Gud och ofullkomlig om den har sin grund i andra motiv, och som omfattar föresatsen att inte synda mer, Bekännelse Bekännelse innebär att man själv inför prästen bekänner de synder som man har begått, Gottgörelse Gottgörelse eller fullgörande av vissa handlingar som botgöring som biktfadern ålägger den som biktar sig för att gottgöra de skador som har orsakats av synden. Vad ska man bikta? När ska man bikta sig?Vilka synder skall man bikta?
Enligt Katolska kyrkans katekes ska man bikta alla allvarliga synder som som man kommer ihåg efter en omsorgsfull samvetsrannsakan och man ännu inte bekänt. Att bikta allvarliga synder är normalt det enda sättet att få förlåtelse. (Jfr KKK 1456) När ska man bekänna allvarliga synder? |
Ordning för enskild biktPrästen och den biktande gör korstecknet och säger:
I Faderns och Sonens + och den Helige Andes namn. Amen. Prästen kan säga några uppmuntrande ord, t.ex.: Gud har givit oss sitt ljus. Må du inse och bekänna din synd och så erfara hans barmhärtighet. Den biktande svarar: Amen. Därefter inleder den biktande sin syndabekännelse t.ex. med orden: Jag bekänner inför Gud allsmäktig och dig min fader, att jag har syndat mycket i tankar och ord, gärningar och underlåtelser. Detta är min skuld, min stora skuld. Min senaste bikt var... Den biktande bekänner sina synder och kan sedan avsluta sin syndabekännelse med följande (eller andra) ord: Herre, dessa är mina synder. Jag ångrar dem av hela mitt hjärta. Prästen säger några ord av förmaning, råd och uppmuntran samt en lämplig bot. Sedan ger prästen avlösningen: Gud, barmhärtighetens Fader, har genom sin Sons död och uppståndelse försonat världen med sig själv och utgjutit den Helige Ande till syndernas förlåtelse. Han give dig genom sin kyrkas förmedling förlåtelse och frid. Och jag löser dig från dina synder i Faderns och Sonens + och den Helige Andes namn. Amen. Material
|
Franciskanfader Joseph Maria Nilsson: Vad ska man bikta?
|
Påven Franciskus manar troende att gå och bikta sig. Filmen är textad till engelska.
|