I min Faders hus

Uppmuntra varandra!

21/10/2020

Det är fascinerande hur olika vi kan uppleva sådant som upprepas ofta. Hur många gånger har jag inte börjat dagen med invitatoriet före Laudes i Oblatmissionärernas breviarium och läst raden "Uppmuntra varandra varje dag, så länge man kan säga idag" ur Hebréerbrevet? Och så plötsligt idag ser jag det med nya ögon. Jag ser det plötsligt som en uppmaning till vår tid, till en kyrka i coronatider, till en mänsklighet i akut behov av uppmuntran. Och inte bara uppmuntran, utan uppmuntran som vi ska ge varandra.

Den raden blir motsatsen till allt det negativa vi ser idag, till så mycket av det som Facebook och andra sociala medier lockar fram i oss, till och med till coronan.

För uppmuntran behöver vi nog. I söndags firades det mässa på svenska i S:t Henrik och jag var inte där. Det är långt mellan mässorna här i Karis nu (senast var det mässa i S:ta Katarina 3.10 och nästa gång blir det först 14.11) och jag hade tänkt att jag för att överleva måste få mig en mässa här emellan och då hade ju den svenska mässan varit ett väldigt naturligt val.

0 Comments

Webbmässa på engelska med fader Joseph

23/8/2020

0 Comments

Söndag morgon och jag vaknar med sorg i hjärtat. Igen en söndag som jag inte kan gå i mässan. Coronatalen stiger på många håll och det känns ansvarslöst att åka tåg i en timme för att gå i mässan och sen åka tåg en timme igen - samtidigt som det känns att det är ohållbart länge till nästa mässa jag inte behöver tåg för att nå.

Jag tröstar mig med att på YouTube klicka mig till den första webbmässan jag vet att firas i vårt land, den engelska mässan i S:t Henrik kl. 9.30. Mässan firas av fader Joseph Dang. Allt är som förutom och ändå inte. Jag ser att en av de tre ministranterna bär munskydd.

Läsningarna (här på svenska) tröstade. I synnerhet första läsningens rader ur profeten Jesajas bok: "Där han öppnar skall ingen stänga, där han stänger skall ingen öppna." Och så den härliga evangelietexten om att Jesus Kristus grundar sin kyrka på Petrus, klippan. Det var - förstås - den texten fader Joseph tog fasta på. Och illustrerade konceptet utvald med en hänvisning till The Matrix. Den är över 20 år gammal, men jag undrar om det faktiskt var som han sa, att "alla har sett den filmen".

Petrus är den som får veta att Jesus är Kristus, Guds Son. Men vi har alla fått veta det. Vi här skulle alla ge samma svar på frågan om vem vi tror att Jesus är. "Du är Messias, den levande Gudens son."

Där han öppnar skall ingen stänga,
där han stänger skall ingen öppna.

I filmen var Neo den utvalda, konstaterar fader Joseph. Här är Peter den utvalde. Först får han veta mer än de andra lärjungarna, sedan säger Jesus att det är på honom han ska bygga sin kyrka. Petrus får stor kraft, stor makt - makten att förlåta synder. Om någon som inte är vis får stor makt kan de förstöra mycket. (Här måste jag medge att jag inte kunde låta bli att tänka på Trump och den amerikanska demokratin, men det var förstås inte det som var fader Josephs poäng.) Fader Joseph fortsatte med att påminna om att Simon Petrus inte var oändligt vis, han var ju den som skulle förneka Jesus. Ändå är han klippan. Och var och en av oss ska vara klippan, ska vara kyrkan. Vi är kyrkan. Familjen är kyrkan i hemmet. Kristus känner våra svagheter, trots det ska vi vara kyrkan. För vi har fått höra det där oerhörda: "Du är Messias, den levande Gudens son."

Samtliga bilder i dagens blogginlägg är skärmdumpar från S:t Henriks YouTube-kanal.

0 Comments

Utan mässa nöjer jag mig med bön

5/7/2018

0 Comments

Mässan är oändligt viktig för mig, det vet väl alla som läser den här bloggen. Och nu är det mitt i veckan och jag kommer att kunna gå i mässan först på söndag. Då får jag nöja mig med bön. Och det låter ju som att jag dissar bönen, men det gör jag inte alls. Jag är bara inte så bra på bön, om jag får uttrycka mig så. Jag hör inte till dem som för långa "samtal" med Gud. Med det menar jag inte att jag inte har Honom med mig dagen lång, men att det snarare blir små utstötta böner: "Herre, förbarma dig. Kristus, förbarma dig" varvat med "Ske din vilja." Eller helt enkelt: "Hjälp mig." Och så fortsätter jag enligt principen i helige Thomas Mores fina bön: "Ge oss, gode Gud, nåden att arbeta för det vi ber för."

Men ibland vill jag ha lite mer kött på benen i mina böner. Och då tackar jag Gud för Oblatmissionärerna och deras fina webbplats med dagens breviar. Tack vare den webbplatsen inspirerades jag idag att läsa - och be - psalm 57 ("En plågad människas morgonbön") i olika översättningar.

Förbarma dig, Gud, förbarma dig!
Jag flyr till dig,
i dina vingars skugga tar jag min tillflykt
tills faran har dragit förbi.

0 Comments

Uppmuntra varandra!

Webbmässa på engelska med fader Joseph

Utan mässa nöjer jag mig med bön

I min Faders hus

Sara Torvalds

Kategorier

Arkiv

Sökord