I min Faders hus

Prästvigning med biskop emeritus

27/5/2019

Det har varit en händelserik vecka. I måndags tillkännagav Heliga Stolen att påven har gett biskop Teemu Sippo SCJ tillstånd att gå i pension. Och i lördags var det stor fest i Agricolakyrkan i Helsingfors när han som biskop emeritus vigde diakon Eze Charles Nwoko till präst. Mässan firades på latin, men själva vigningen gick på finska. Läsningarna lästes på engelska. Mässan firades i vackra Agricolakyrkan eftersom S:t Henrikskatedralen inte är tillräckligt stor för en sådan fest, så jag vill också rikta ett tack till våra bröder och systrar i lutherska kyrkan för möjligheten att fira vår stora dag där!

Några bilder från mässan finns nedan, många fler finns här, och längst ner finns ett par videosnuttar, den ena från festmässan och den andra från festen i församlingssalen efteråt.

0 Comments

Gudstjänst och gemensam bön

13/5/2019

0 Comments

Lördag gick jag i mässan två gånger: lördagens mässa på morgonen i biskopsgården och så söndagens mässa på kvällen i S:t Henrik. Helt vanligt är det ju inte att det blir så, men jag gjorde t.ex. samma sak i samband med pastoralrådsmötet på våren förra året. Vi talade om det på mötet också, faktiskt. När jag sa att jag tänker gå i kvällsmässan för att slippa komma in till Helsingfors igen på söndag opponerade sig Helmut (som representerar Heliga Ursulas församling i Kouvola) och sa att man ska tänka sig det som att man får gå i mässan på söndag. Och det kunde jag inte annat än hålla med om, men jag föredrar ändå att sitta två timmar på tåget under veckoslutet framom att sitta fyra timmar på tåget.

Men jodå, jag märker att jag allt oftare tänker på att det är lättare att gå i mässan i Helsingfors än här i Karis. Syster Leila (som representerar ordenssystrarna i stiftet i pastoralrådet) konstaterade på mötet att det är väldigt bra att det finns webbmässor för dem som inte har möjlighet att ta sig till mässan. Det har jag ju tröstat mig med själv, inte bara en söndag när jag låg på sjukhus utan också en alldeles vanlig vardag nyligen. Men sakramenten går inte sköta online. Och inte heller ersätter webbsidor, Facebook eller Whatsapp den kontakt man får när man träffar någon.

Jag talar gärna i ekumeniska sammanhang om vikten att be tillsammans. Jag tänker på Jesu löfte om att han är mitt ibland oss där två eller tre är samlade i hans namn. Då gäller det ju att samlas, vetja!

Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.

Matt 18:20

0 Comments

Skrivarstuga för radioandaktare

8/5/2019

2 Comments

Igår var det skrivarstuga för radioandaktare i Stora prästgården i Karis. Hedvig Långbacka på lutherska Kyrkans central för det svenska arbetet höll i trådarna när en grupp av oss som brukar hålla andakter i radio samlades för att skriva tillsammans i stället för att göra det var för sig. Det gör gott att få lufta tankar men också att veta att man har tid som enkom är avsedd för skrivandet. För mig var det dessutom en helt ny upplevelse eftersom jag aldrig har deltagit i någon skrivarkurs eller -reträtt. Och som alltid var det en lyx att få tänka på och tala om min tro på mitt modersmål. Mångfald är en rikedom - det visar ju ekumeniska dagar som gårdagen - men visst är det vilsamt att ibland få leka med bara en boll i stället för att försöka hålla flera bollar i luften samtidigt.

Om gårdagens skrivövningar resulterar i någon "riktig" andakt som kommer att höras i radio är egentligen oviktigt just nu. Jag känner mig rikare för att jag har fått ta del av andras skrivprocesser och glädja mig åt texter som jag aldrig hade kunnat skriva. Det värmer också att det finns gemenskaper där vi kan mötas för att uppmuntra varandra i stället för att riva ner, att vi kan komma från olika sammanhang och kyrkor men hitta så mycket att dela, att vi kan vara generösa med våra ord och med oss själva - och få en inblick i varandras världar och på så sätt bredda vår egen.

Och sist men definitivt inte minst: den stora glädjen att vi kan och får be tillsammans.

2 Comments

Om hatprat och vrede - och gemenskap

27/4/2019

0 Comments

Igår var samlades Ekumeniska Rådet i Finland till seminarium och vårmöte i Alphyddans kyrkas församlingssal i Helsingfors. Efter många år som ekumeniskt aktiv är det alltid roligt med Ekumeniska Rådets vår- och höstmöten: Varje gång är det glada återseenden och så lär jag känna några människor till från olika samfund.

Årets seminarium hade rubriken Vi talar gott om andra och handlade om hatprat och hur vi som kyrkor och samfund kan bidra till ett sundare debattklimat. Dagens inleddes - efter att vi hade välkomnats av den lokala kyrkoherden Riikka Reina och seminariets bakgrund presenterats av Risto Pontela - av Jorma Vuorio, avdelningschef på inrikesministeriets migrationsavdelning, som talade om hatprat och säkerhet. Han konstaterade bland annat att mörkertalet för hatprat är stort och så talade han vackert om inrikesministeriets ambitioner om att Finland ska vara världens tryggaste land. I mina öron lät det dessvärre som tomma ord. Han framhöll ändå att det gäller att göra skillnad mellan vihapuhe (hatprat) och vihainen puhe (argt prat), eftersom en persons vrede kan vara berättigad och konstruktiv.

Etnisk profilering urholkar rättsstaten

0 Comments

Palmsöndag med passionsberättelsen

13/4/2019

0 Comments

Palmsöndagens mässa inleds med evangeliet om intåget i Jerusalem och procession med palmkvistar. Efter dagens läsningar följer sedan passionsberättelsen. Varje gång är det lika starkt, vare sig det är i katedralen med flera läsare eller som idag i S:ta Katarina med bara en präst. Mässan i Karis idag firades av pater Robert Galla SCJ och vi började vår procession med välsignelse av palmbladen i vapenhuset. Sen sjöng vi Se vi gå upp till Jerusalem på finska medan vi gick procession i kyrkan.

0 Comments

Kvällsmässa i Tammerfors

10/4/2019

0 Comments

Idag gick jag i kvällsmässan i Heliga korsets kyrka i Tammerfors. Det är ju inte precis min kvarterskyrka, men jag hade blivit inbjuden att komma och tala om hur det är att vara en minoritet i minoriteten, både finlandssvensk och katolik, i Tammerfors svenska församling, så det gjorde jag på dagen och så gick jag i kvällsmässan på kvällen. Dessvärre samarbetade min telefon inte på dagen, så det blev ingen bildkavalkad från den lutherska församlingen.

Mässan firades av de två prästerna i Tammerfors, kyrkoherde Zenon Strykowski SCJ och kaplan Stanislaw Zawilowicz SCJ. Båda kommer att lämna församlingen i sommar och i synnerhet pater Zenon kommer jag att se mer av, eftersom han blir kaplan i min egen församling, S:ta Maria, medan pater Stan flyttar till S:ta Birgitta i Åbo. Både vespern före och själva mässan gick helt på finska, med undantag för Mariahymnen på slutet, som sjöngs på latin.

0 Comments

<<Previous

Prästvigning med biskop emeritus

Gudstjänst och gemensam bön

Skrivarstuga för radioandaktare

Om hatprat och vrede - och gemenskap

Etnisk profilering urholkar rättsstaten

Palmsöndag med passionsberättelsen

Kvällsmässa i Tammerfors

I min Faders hus

Sara Torvalds

Arkiv

Sökord