| ”Jag väljer allt!” är ett klassiskt citat från Thérèse av Jesusbarnet. Hennes storasyster Léonie kom till sina yngre systrar med sin docka och en korg med dockkläder och tyger. Léonie tyckte att hon hade vuxit ur docklekarna, så hennes systrar kunde få välja åt sig vad de ville ha av hennes avlagda saker. Céline, som var lite äldre än Thérèse, valde en bunt silkesband. Thérèse själv var smart nog att välja allt och tog hela korgen, inklusive dockan som låg överst. Det får mig att tänka på Karlsson på taket (det gör jag ibland, t.ex. här), för det känns som en lösning som han direkt skulle ha kommit på. Looking out for number one, liksom. Men jag tror inte att Karlsson på taket finns på någons lista över litteraturens nästan-helgon, där placerar man ju snarare Jonatan Lejonhjärta. Det är helt enkelt inte en karlssonsk attityd som brukar prägla stora helgon. |  Thérèse i karmelitklostret i Lisieux. |
Thérèse av Jesusbarnets fall är en del av förklaringen till att hon faktiskt blev ett stort helgon - och till och med kyrkolärare, fast hon gick i kloster vid 15 och dog långt innan hon fyllde 30 - att hon medvetet ville bli det. En del av förklaringen, skriver jag, för den stora biten är förstås alltid Guds överflödande nåd. Hon var bara – igen – smart nog att säga ja tack till alltihop.
Thérèse skrev faktiskt att hon redan när hon var tre år gammal ”började säga till Gud att jag aldrig ville neka honom något”. I sina Självbiografiska skrifter förklarar hon kopplingen till händelsen med dockkläderna i hennes barndom (kursiveringarna är mina):
Thérèse skrev faktiskt att hon redan när hon var tre år gammal ”började säga till Gud att jag aldrig ville neka honom något”. I sina Självbiografiska skrifter förklarar hon kopplingen till händelsen med dockkläderna i hennes barndom (kursiveringarna är mina):
Kalla mig Lilla Thérèse. | "Senare, då jag fått en inblick i fullkomligheten, förstod jag att om man eftersträvar att bli ett helgon måste man lida mycket, alltid söka det fullkomliga och glömma sig själv; jag förstod att det finns åtskilliga grader av fullkomlighet och att varje själ är fri att besvara Herrens maningar, att göra litet eller mycket för honom, det gäller kort sagt att välja mellan de offer han begär. Då utbrast jag liksom i barndomen: 'Min Gud, jag väljer allt!' Jag vill inte vara helgon bara till hälften, jag är inte rädd för att lida för dig, det enda jag fruktar är att behålla min vilja – tag den, ty 'jag väljer allt' vad du vill!" |
RSS Feed
