I min Faders hus

Vardagsmässa i karmelitklostret i Esbo

26/3/2019

Idag lyckades jag pricka in en vardagsmässa hos karmeliterna i Esbo. Mässan firades på finska av pater Robert Galla SCJ och efteråt fick jag en pratstund med abbedissan - eller Mother Superior, som jag kallar henne, eftersom hon ursprungligen är amerikan och vi talar engelska sinsemellan. Jag hade hört att det finns en ny novis i klostret och Mother Superior berättade att hon har bott på Åland tidigare, så nästa gång kanske jag kan tala svenska med en syster - då kanske jag också får med novisen på bild, med Mother Superiors välsignelse.

I klostret firas mässa varje dag och systrarna ber i synnerhet för alla människor i Finland.

Glad Jungfru Marie bebådelsedag!

25/3/2019

Den 25 mars firar kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag. Nio månader före jul markerar vi ängeln Gabriels besök och Jungfru Marias omvälvande svar:

Jag är Herrens tjänarinna.
Må det ske med mig som du har sagt.

Luk 1:38

Gläd dig, jungfru Maria,
Herren tar sin boning i dig.

Frukta inte, dotter Sion.
Guds Ande har uppfyllt ditt liv,
i dig blir den Evige människa.

Gläd dig, jungfru Maria,
Herren tar sin boning i dig.

Familjemässa och vår

24/3/2019

Pater Ryszard Mis SCJ firade 11.30-mässan i S:ta Maria idag. Det var en familjemässa på finska och han assisterades av ministranten Matti och en liten medhjälpare. Predikan tog fasta på dagens läsning om att människor som dör i olyckor inte är mer syndiga än vi andra, men att Gud också väntar sig att vi ska bära frukt. Det var med andra ord inte en speciellt barnvänlig predikan, men i stället bad pater Ryszard barnen i mässan att samlas kring altaret för Fader vår. Mässan avslutades med en hymn på latin.

Jag är speciellt tacksam över det strålande vårvädret och att det kom på en söndag. Det var skönt att kunna gå till och från mäsståget utan problem och bara njuta av Guds skapelse!

Adoration och mässa på S:t Josefs dag

19/3/2019

Den 19 mars firar kyrkan S:t Josef, Jungfru Marias brudgum. Eftersom det är en påbjuden högtid* tog jag mig till kvällsmässan i S:ta Maria och hann till och med delta i adorationen före mässan. Det var en av de där gångerna när jag kunde vila i vissheten om att jag var precis där jag skulle vara.

Tillbedjan av altarets allraheligaste sakrament leddes av pater Ryszard Mís SCJ. I adorationen ingick också litanian till den helige Josef (på svenska hittar du den nedan), vilket naturligtvis kändes helt rätt.

Mässan firades på finska av pater Ryszard och pater Stanislaw Szymajda SCJ. Eftersom Josefsdagen är en högtid ingick både Gloria och Credo i mässan trots att det annars var en vardag i fastan. Pater Ryszard predikade och talade vackert inte bara om helige Josef och hans roll som Jesu beskyddare, utan också om alla de människor som idag har den ansvarsfulla rollen som lärare och beskyddare för andra människor. Mässan avslutades med en Mariahymn på latin.

Konfirmation på svenska med fader Anders

17/3/2019

Biskop Teemu Sippo SCJ är sjukledig, så dagens konfirmationsmässa på svenska i S:t Henrikskatedralen firades av fader Anders Hamberg. Fader Anders assisterades av diakon Eze Charles Nwoko.

En 40 dagar lång väckarklocka - en radioandakt i fastan

15/3/2019

Jag är katolik. Det är de flesta av er som lyssnar inte. Jag är här för att tala om fastan. För jag inte bara är katolik, utan uttryckligen praktiserande katolik, och det betyder att jag markerar fastan. Och dessutom tror jag att det är riktigt smart att göra det, för fastan behövs.

Jag tror att fastan behövs speciellt mycket idag för att vi har blivit lite blasé med det här med kristendom. Vare sig vi hör till ett kristet samfund eller inte så tror vi att vi har koll på kristendomen, det är ju trots allt majoritetsreligionen här på våra breddgrader. Men just därför kan det kristna försvinna i bakgrundsbruset. Här kan man rent av få för sig att kristendomen inte är chockerande alls.

Andrum 15.3.2019: Sara Torvalds, Karis
(kan höras i Finland till och med 14.4.2019)

Om vi är helt ärliga så går de flesta av oss inte dagligen och tänker på det som man lärde sig på rellatimmarna när man var liten och som man repeterade i skriban, om man gick en sån. Den där kristendomskunskapen bara finns där i bakhuvudet och har den trillat ur minnet helt så märker man inte det heller, för man letar liksom inte efter nånting i den delen av huvudet. Och det är där jag tror att fastan kan ha en viktig roll just idag.

Sex år med påve Franciskus

13/3/2019

Idag är det sex år sedan konklaven valde Jose Maria Bergoglio till påve. När jag publicerade FB-uppdateringen ovan visste jag inte ens det, men ganska exakt en timme efter att den vita röken hade signalerat att kardinalerna var överens skrev jag följande uppdatering: "Påven heter Franciskus och är från Argentina." Sen kom alla de positiva nyheterna under de följande veckorna och månaderna - de sekulära medierna gillade ju den nya påven från början - och det har tagit sin tid för mera kritiska röster att få fotfäste i medielandskapet. (Vilket har lett till en intern katolsk diskussion: när och hur får man som katolik kritisera påven - eller får man?)

Jag läser dagens påverapportering med sorg i hjärtat. Den sorgen har flera orsaker. För det första är det förstås en sorg att påven behöver kritiseras, men när man läser man böcker som Ross Douthats ypperliga To Change the Church: Pope Francis and the Future of Catholicism (eller Philip F. Lawlers The Lost Shepherd, som jag hänvisade till redan i vintras) står det klart att påven inte kan och får vara ovan all kritik. (Det är ju inte heller som om någon skulle kunna påstå att alla tidigare påvar har varit både moraliska föredömen och briljanta ledare, så det borde egentligen inte vara värst kontroversiellt att så inte är fallet nu heller.)

Douthats bok fanns i hyllan i Powell's Bookstore i Portland, Oregon, när jag var där.

Lekmannafranciskaner, Caritas och kvällsmässa i fastan

12/3/2019

Idag kunde jag unna mig lyxen att gå i kvällsmässa en helt vanlig vardag. Jag hade nämligen blivit inbjuden att tala om Caritas vid lekmannafranciskanernas månadsträff i S:ta Maria. Lekmannafranciskanernas program är öppet för allmänheten: andra tisdagen i månaden hälsar de en gäst välkommen att tala om ett givet ämne i församlingssalen i S:ta Maria, efter det följer diskussion och så går man i allmänhet tillsammans till kvällsmässan kl. 18.

Idag firades kvällsmässan av pater Stanislaw Szymajda SCJ, som tidigare var kyrkoherde i S:ta Ursulas församling i Kouvola, men som nu hjälper till i S:ta Maria som pensionär, för präst är man ju livet ut. Mässan firades på finska och Matti läste dagens läsning. Eftersom dagens evangelietext var det stycket i Matteus där Jesus lär lärjungarna be Fader vår handlade pater Stans predikan också om Herrens bön. - Vi behöver inte göra oss till inför Gud med fina ord, det är viktigare att vi riktar in våra hjärtan och vänder oss till Herren vår bön, konstaterade han, och framhöll att Fader vår innehåller både lovprisning och bön om det vi behöver i vårt liv. Och så lyfte han förstås fram den där viktiga biten om att vi ber om förlåtelse "såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro".

Mässa på engelska i Karis

10/3/2019

I Karis firade vi första söndagen i fastan redan på lördag eftermiddag när fader Jigger Ganados SCJ kom till S:ta Katrina för att fira mässa. Med sig hade han Lance, som var ministrant. Mässan gick helt på engelska den här gången. Jag läste första läsningen och responsporiet och syster Emilia läste andra läsningen. Efteråt tänkte jag på att jag ju kunde ha tagit fram läsningarna på finska och svenska i mobilen, men den här gången blev det engelska från början till slut. Engelska var också vårt gemensamma språk på kyrkkaffet efteråt. I sin predikan talade fader Jigger om dagens evangelium om frestelserna Jesus utsattes för i öknen: "Vi blir alla frestade, men med Guds hjälp kan vi motstå frestelsen."

Askonsdag och tevebandning

6/3/2019

Så är den äntligen här, fastan. Kvällens askonsdagsmässa i S:ta Maria bandades och sänds i TV1 kl. 10 på söndag. Jag såg till att jag var på plats i god tid, för ståplats när man ska samsas med kameror och annan utrustning lockade inte. Det gav också tillfälle till bikt - fast eftersom det var askonsdag var jag ju inte den enda som hade den föresatsen. Jag tycker ändå om att köa till bikten, det känns väldigt naturligt, vare sig det sker i Peterskyrkan eller i min egen församlingskyrka. Vi är alla människor, vi är alla syndare - och alla vi som står i kön för att bikta oss har i alla fall tagit ett steg i rätt riktning.

Mässan firades på finska och latin av kyrkoherde Rafal Czernia SCJ tillsammans med pater Ryszard Mís SCJ och pater Jigger Ganados SCJ, av vilka den senare bidrog med lite engelska också. Även i övrigt var mässan flerspråkig: första läsningen läste Leena på finska, andra läsningen läste Mikael på svenska. Utöver de inhemska språken lästes dessutom förböner på engelska och vietnamesiska samt något språk som jag inte kunde identifiera. Mässan kommer att kunna ses på Yle Arenan här från och med söndag.