I sin predikan talade fader Kalevi vackert om vikten av omvändelse och botens sakrament: Precis som den förlorade sonen måste vi ibland stanna upp och säja Nej till det som leder oss bort från Fadern. Med den förlorade sonens söndag börjar man inom den ortodoxa kyrkofamiljen göra sig redo för Stora Fastan - de så kallade bliniveckorna börjar. Idag fick jag också lära mig att östkyrkan minns helige Efraim Syriern idag, den 28 januari, inte 9 juni som vi gör i väst.
Idag var det ortodox liturgi i Karis lutherska församlingshem. Fader Kalevi Kasala kom från Lojo för att fira liturgin och kantor var som vanligt Matti Jyrkinen. Harry Fagerlund läste episteltexten både på finska och på svenska. Även i övrigt gick liturgin till stora delar på svenska och en del böner gick den här gången också på tyska. I sin predikan talade fader Kalevi vackert om vikten av omvändelse och botens sakrament: Precis som den förlorade sonen måste vi ibland stanna upp och säja Nej till det som leder oss bort från Fadern. Med den förlorade sonens söndag börjar man inom den ortodoxa kyrkofamiljen göra sig redo för Stora Fastan - de så kallade bliniveckorna börjar. Idag fick jag också lära mig att östkyrkan minns helige Efraim Syriern idag, den 28 januari, inte 9 juni som vi gör i väst.
0 Comments
Efter torsdagens boksläpp övernattade jag i Åbo, vilket gav mig tillfälle till ytterligare en vardagsmässa: morgonmässan som började strax före 7.30 i Heliga Birgittas och salige Hemmings kyrka. Pater Josepatro Gier SCJ firade mässan på finska tillsammans med pater Peter Gebara SCJ. Precis som i kvällmässan kvällen innan bidrog birgittasystrarna med sång. Efteråt hade jag tillfälle att utbyta några ord med syster Marja-Liisa, men någon bild tog jag inte. Senast tror jag att jag träffade henne i Birgittahuset i Rom. Efter morgonmässan hade jag också tid att ta ett par bilder av julgrubban - i den katolska församlingen i Åbo följer man den tradition som har juldekorationerna kvar ända fram till kyndelsmäss. Ekumeniska böneveckan avslutades för min del med adoration, kvällsmässa och boksläpp i Åbo. Adorationen var en glad överraskning när jag steg in i Heliga Birgittas och salige Hemmings kyrka på Ursinsgatan - hade inte alls koll på att det alltid är adoration i kyrkan före kvällsmässan på torsdagar. Men man tackar och tar emot. Själva mässan firades på finska av kyrkoherden, pater Peter Gebara SCJ med pater Josepatro Gier SCJ som koncelebrant. Efteråt var det ekumeniskt kyrkkaffe hos birgittasystrarna, alltså i Birgittasalen. När alla hade fått tillfälle att smaka på den Hemmingpaj som Verna hade bakat blev det dags för boksläpp. Dagens tre böcker presenterades av Leena Casagrande som representerade utgivaren, Birgittasystrarnas vänner rf. Därefter talade Eva Ahl-Waris om Brigit Klockars' Hemmingbiografi Biskop Hemming av Åbo och hur det kom sig att boken äntligen föreligger på finska. Sen var det Kristi Elliläs och min tur att tala om Pyhän Birgitan perilliset och Heliga Birgittas arvingar, som hon har skrivit och illustrerat och jag har översatt till svenska. Henriksmässan i S:t Henrikskatedralen firades idag på svenska av fader Joseph Dang. Jag och mina förstakommunionselever tog efter mässan en titt på Henriksreliken i katedralens altare. Tack vare ekumeniskt sinnade Antti Kruus kunde jag följa med Henriksmässan som biskop Teemu Sippo SCJ idag firade i Santa Maria sopra Minerva i Rom via Facebook. Snällt av Antti att bjuda på en livesändning. Tapio Luoma, luthersk biskop i Esbo stift, predikade och det hördes hur bra som helst - han växlade mellan finska och engelska alldeles naturligt - och citerade bl.a. Chesterton.
Ett möte på Caritas Finland klockan 16 innebar att jag kunde unna mig den ultimata lyxen: vardagsmässa. Jag hann precis till kvällsmässan i S:ta Maria klockan 18. Mässan firades något överraskande av grannförsamlingens kyrkoherde, fader Marco Pasinato. Mässan gick på finska, men ett litet inslag av latin: efter nattvardsgången sjöng vi Ubi caritas. Tjugondag knut åker julen ut, säger vi på svenska. På andra håll heter det tjungondag jul, för man har inte firat Danmarks skyddspatron Knut den helige den 13 december. Det gör vi inte idag heller, utan precis som danskarna minns vi den danska martyrkungen på hans dödsdag den 10 juli, men förr firades han av någon anledning i Sverige och Finland i januari - och uttrycket tjugondag knut lever kvar (och enligt den sekulära namndsdagskalendern är det ju också fortfarande Knuts dag). En vecka efter Epifania, Herrens uppenbarelse, som infaller på trettondagen slutar kyrkan i alla fall att fira jul och återgår till den liturgiska färgen grön om det inte är någon speciell fest (vitt) eller martyr (rött) tills vi går in i fastan (violett, precis som advent). Jag har städat undan min julkrubba och i år hade jag glömt att vattna granen så den började barra så mycket så den slängde jag ut redan i veckan. Mässa på promenadavstånd är alltid lyx för mig. Den här gången var det pater Robert Galla SCJ som kom från Helsingfors för att fira mässa i vackra S:ta Katarina kyrka i Karis. Mässan gick på finska, jag läste ena läsningen på svenska och vi sjöng också lite på latin. Den liturgiska färgen var som sagt grön och vi är nu officiellt tillbaka i tiden "under året", alltså den tid när det inte är advent eller fasta, påsktid eller jultid. Välkommen vardag, liksom. Fast alla söndagar firar vi ju uppståndelsen, halleluja! Första söndagen i månaden var inte årets första mässa, men idag var det var årets första mässa på svenska i S:ta Maria. Mässan firades i normal ordning av fader Anders Hamberg och Viktor Torres Airava var ministrant. Imorgon firar vi trettondedag, alltså Herrens uppenbarelse. Jag valde kvällsmässan i min egen församling, S:ta Maria, framom S:t Henrikskatedralen - där jag ofta har gått i kvällsmässan just den femte januari - för i S:ta Maria var det adoration före mässan. Alltför sällan har jag tillfälle att tillbe altarets allraheligaste sakrament, så det var ytterst välkommet! Mässan firades sedan av kyrkoherden, pater Rafal Czernia SCJ och jag hann redan tänka att den gick på finska från början till slut när den avslutades med Alma Redemptoris Mater. Den först januari firar katolska kyrkan Jungfru Maria, Guds moder. Det är en påbjuden högtid och jag hade väldigt gärna gått i mässan idag också, men hade inte möjlighet till det den här gången, så följde med webbmässan i Heliga Korsets församling i Tammerfors i stället. Mässan firades på finska av kyrkoherden, fader Zenon Strykowski SCJ, vid nattvarden assisterad av församlingens kaplan, fader Stan Zawilowicz SCJ. |
I min Faders husI min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. På FB-sidan I min Faders hus lägger jag upp bilder och böner. KategorierArkiv
October 2021
Sökord
All
|