|
|
 Palmsöndagens mässa inleds med evangeliet om intåget i Jerusalem och procession med palmkvistar. Efter dagens läsningar följer sedan passionsberättelsen. Varje gång är det lika starkt, vare sig det är i katedralen med flera läsare eller som idag i S:ta Katarina med bara en präst. Mässan i Karis idag firades av pater Robert Galla SCJ och vi började vår procession med välsignelse av palmbladen i vapenhuset. Sen sjöng vi Se vi gå upp till Jerusalem på finska medan vi gick procession i kyrkan.
0 Comments
 Jag har mässan på promenadavstånd, brukar jag säga, när mässan firas i S:ta Katarina i Karis. Igår bad jag ändå om skjuts, för det är både halt och sörjigt efter att det har regnat på all den myckna snön. Mässan firades på finska av S:ta Maria katolska församlings kyrkoherde Rafal Czernia SCJ. Jag läste första läsningen och responsoriepsalmen på svenska, Hannu läste andra läsningen på finska och pater Rafal läste förstås evangeliet. Efteråt var det kyrkkaffe hos mig och vi kunde bland annat glädja oss åt fredagens nyhet att biskopen är hemma i biskopsgården igen. Konstigt att tänka att nästa mässa för mig - Deo volente - blir i USA.  I Karis tog vi tjuvstart på andra söndagen i advent när fader Robert Galla SCJ firade mässa i S:ta Katarina kl. 16 idag. I vanliga fall inleds vigiliemässor först från kl. 18, men här i diasporan får vi börja lite tidigare. Mässan firades på finska, men jag läste den första läsningen, ur Baruks bok, och responsoriepsalmen på svenska. Attila läste andra läsningen på finska och fader Robert evangelietexten om Johannes Döparen likaså på finska. I sin predikan konstaterade fader Robert att vi människor har lättare att se andras fel och brister än våra egna, så det gäller att ta en ordentlig blick i (bikt)spegeln så här i adventstid. Läsningarna var alltså de som hörde ihop med den andra söndagen i advent, trots att det idag också var Jungfru Marias utkorelse och fullkomliga renhet (den högtid som förr kallades Jungfru Marie obefläckade avlelse och som går ut på att Maria förskonades arvsynden från sin tillblivelse - alltså ungefär som om hon hade blivit döpt vid befruktningsögonblicket). Den festen firade jag i Reykjavik förra året. Efter dagens mässa var det kyrkkaffe hos Lotta.
Mässan firades på finska, med läsningar på finska och svenska. Efter mässan gick vi på kyrkkaffe på restaurang KW i centrum av Karis. Vid bordet representerade vi ett antal olika modersmål och kulturer: finlandssvenska, arameiska, polska, ungerska och nederländska. Men eftersom en av irakierna i sällskapet - som alltså hade samma modersmål som Jesus - talade bättre finska än engelska var finskan vårt enda gemensamma språk. När jag tittar på bilderna från den gången fylls jag av samma förundrans- och glädjefyllda insikt som då: Vi är kyrkan.
Vi är uttryckligen det samfund som heter Katolska kyrkan i Finland. Ordet katolsk betyder allomfattande, universell, världsvid. Vi kommer hit från olika hörn av världen - och jag reser ut i världen - men vi är hela tiden samma kyrka, utan indelning efter kultur, språk eller etnicitet, även om prästerna i mån av möjlighet firar mässor på många olika språk, så att så många som möjligt ska få tillfälle att prisa Gud även på sitt modersmål och inte bara på det största av våra lokala nationalspråk, hur fungerande det än kan vara som lingua franca. Deo gratias!  I dagens andra läsning läste jag ur Hebreerbrevet att Kristus en gång för alla offrade sig själv. Det offret firade vi tillsammans med fader Robert Galla SCJ med mässa i Karis. Mässan gick på finska - med undantag för andra läsningen, alltså - fast lite latin fick vi höra under valven, eftersom vi sjöng Ubi Caritas på både finska och latin. Och som alltid känns det bra att höra en förbön till S:ta Katarina här under de gamla valven. Heliga Katarina av Alexandria, be för oss alla, för hela Raseborg och för hela Helsingfors katolska stift. Efter mässan var det kyrkkaffe hemma hos mig.  Idag hade jag mässa på promenadavstånd igen: pater Robert Galla SCJ kom och firade mässa i S:ta Katarina här i Karis. Katarina spelade piano, jag och Attila läste dagens läsningar (jag på svenska och han på finska). Lite latin fick vi med på ett hör i Ubi caritas. Det var fint att se min guddotter bära fram gåvorna inför instiftelsen medan min gudson samlade in kollekten. Efteråt drack vi kyrkkaffe i sakristian - och så fick jag beundra Guds skapelse och höstens färgprakt på vägen hem. |
I min Faders hus
I min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. 
Arkiv
April 2019
Sökord
All
|
|
Katolinen.net
Suomen katolilaisia yhdistävä verkkosivusto Webbplatsen som förenar katolikerna i FInland A website that unites Finland's Catholics |
|
RSS Feed