Så här i efterhand inser jag att det kanske trots allt inte var ett klokt beslut att resa till Tallinn för påvemässan innan jag helt hade tillfrisknat från min förkylning, för idag blev andra söndagen i rad jag fick nöja mig med webbmässa - trots att det den här söndagen faktiskt firades ortodox liturgi här i Karis, så jag hade haft kort väg till Kristus. Dessutom missade jag kvällsmässan i S:ta Maria som jag hade tänkt "delta" i på webben, så jag googlade på måfå efter en annan mässa och damp ner i en televiserad mässa någonstans i Ontario, Kanada. Mässan firades på engelska av biskopen av Catharine, Gerard Bergie, men vilken kyrkan var blev för mig oklart. Tack i alla fall till ärkestiftet i Toronto som möjliggjorde sändningen. Samtliga bilder är skrämdumpar från tevemässan från Ontario, Kanada.
0 Comments
Tisdagen den 25 september var det äntligen dags för påvemässan i Tallinn. Jag hade planerat att jag skulle resa iväg redan måndagen den 24, men det satte min förkylning stopp för. Vi var fyra som reste från Karis till Tallinn på tisdagsmorgonen. Hälsan må det ha varit strul med, men vädret var hur fint som helst. Tur hade vi också med oss, min gudson och jag. Av en händelse råkade stå på precis rätt ställe när påvens bilkonvoj kom körande förbi vid 13-snåret. Portarna till mässområdet på Vabaduse väljak-torget skulle öppnas kl. 14 men när vi gick förbi en halv timme tidigare hade det redan bildats kö. När vi beslöt oss för att gå med i kön hade den ringlat sig lång, så vi hann köa i en dryg timme innan vi kom in på torget - men bara någon minut efter det dök Franciskus upp för en rundtur i påvemobilen. Mässan skulle börja kl. 16.30, men redan cirka 10 minuter före det inleddes mässfirandet. Mässan firades på latin och estniska. Läsningarna gick på estniska och förböner bads på flera språk, inklusive ryska och polska. Predikan kan man läsa här på finska. Koncelebrant var också vår egen biskop Teemu Sippo SCJ och bland de präster som delade ut nattvarden fanns många från Finland. Mötestidtabellen under veckans Caritas Europa-möte i Prag var den här gången svårare att kombinera med mässor än det brukar vara, eftersom de flesta morgonmässorna i centrala Prag börjar kl. 7, vilket gör det kvistigt att hinna tillbaka till konferenscentret Marianeum till frukosten kl. 8. Idag skulle man dessutom packa och checka ut, så efter gårdagens misslyckande bestämde jag mig för att i stället försöka hitta en eftermiddagsmässa som jag kunde pricka in under färden till flygfältet. Det visade sig att Prag även i det hänseendet bjuder på allt man kan önska sig: mitt i shoppingdistriktet och alldeles nära en metrostation (på rätt linje, dessutom) fanns Heliga Korsets kyrka (Kostel Svatého Kříže) där mässa firas alla vardagar utom fredag kl. 15.30. Jag var på plats i god tid och det var en stor välsignelse, för knappt hade jag ställt kappsäcken i bänken och tagit några bilder förrän det hände något uppe vid tabernaklet. Det visade sig vara cirka 45 minuter tyst adoration. Bättre kunde jag inte ha avslutat den här resan! Ett bonus också att jag också fick se hur tabernaklet i den kyrkan fungerade: det hade en snurrande bas, med en del reserverad för monstransen med Kristus i, en del som "vanligt" tabernakel och en del - med krucifixet - som dörr. Mässan gick sedan på tjeckiska. Dagens läsning lästes av en ung man och även i övrigt var åldersvariationen i församlingen stor. Jag såg bland annat några killar som såg ut som om de var på väg hem från skolan och passade på att gå i mässan på vägen hem men det fanns också många vuxna som kanske jobbade i en del av de många butikerna i kvarteren kring kyrkan. Knappast var jag heller den enda turisten, även om jag inte såg någon annan med kappsäck. Andra mötesdagen i Prag vaknar jag tidigt i Caritas Tjeckiens konferenscenter Marianeum och bestämmer mig för att ta metron in till stadens historiska centrum och gå i morgonmässa. Dessvärre råkar jag välja 6.45-mässan i S:t Jakobs basilika (Bazilika svatého Jakuba Většího) och det visar sig att basilikan är stängd hela veckan. En titt in får jag i alla fall, eftersom den yttre dörren är öppen och lappen - enbart på tjeckiska - om att basilikan är stängd är klistrad på ett fönster. Så jag kan be framför altarets allraheligaste sakrament - även om avståndet är lite större än det brukar.
Den 17 september firar kyrkan stigmatiseringen av den helige Franciskus. Inte i alla kyrkor, visserligen, men nog i de kyrkor som följer franciskanernas ordo. Och en av dem råkade jag välja för min kvällsmässa i Prag, nämligen Panny Marie Sněžné eller Vår Fru av Snön. Till Prag har jag rest för att delta i ett Caritas Europa-möte. I Panny Marie Sněžné var det egentligen fotograferingsförbud, men skam den som ger sig. Jag frågade först en församlingsmedlem och sedan franciskanerpatern som firade mässan om jag fick fota och det gick hur bra som helst, bara jag inte delade bilder av församlingsmedlemmar på bloggen. Mässan gick på tjeckiska från början till slut, och föregicks av rosenkransbön. I rosenkransen kunde jag ju delta, tyst för mig själv, eftersom bönerna i sig är bekanta, och mässan gick också bra - det första patern sa var att vi firar Franciskus stigmatisering idag (vilket förklarade hans vita mässhake i stället för kyrkoårets vanliga gröna), men predikan (som nog också handlade om stigmata, men av vilket slag?) förstod jag inte. Dagens läsningar visade sig också vara andra än i min norska app (Norge inte är franciskanskt), men barocken i kyrkan talade högljutt till mig. Och för nattvardsgången behövs bara ett Amen. Tredje söndagen i månaden firas mässa på svenska i S:t Henrikskatedralen. I år firade vi dessutom årsdagen av katedralens - den dåvarande S:t Henrikskyrkans - invigning. För att markera det hade organisten Marko Pitkäniemi bjudit in en sångare från Sverige. Anna-Katarina Schatzl sjöng först i högmässan kl. 11 och sedan i den svenska mässan kl. 12.30. Hon berättade efteråt att högmässan hade varit den första katolska mässan på finska hon deltagit i. För fader Tuomas Nyyssölä, som firade svenska mässan, var det också premiär: han klarade fint av att fira mässa på svenska!
I en stad som Washington fanns det flera mässor att välja mellan, men jag valde en med anknytning till dåden. Jag tog metron till the Basilica of the National Shrine of the Immaculate Conception intill Catholic University of America. Jag antar att jag tog några bilder och rimligtvis finns de någonstans, men pappersbilder har jag dålig koll på, för något album samlade jag dem aldrig i. (Edit: Jag hittade några bilder i en byrålåda och har lagt dem i ett bildspel nedan.) Jag minns att det var en stor kyrka. Och jag minns havet av Knights of Columbus - 45 fem av brödraskapets medlemmar hade dödats i attacken mot World Trade Center - sorgen var lika påtaglig som deras plymer. Jag minns varken predikan eller hur många celebranterna var. Men jag tyckte mig minnas att en av dem var kardinal. Så en tid efter att den senaste skandalen i kyrkan briserade googlade jag efter "McCarrick" och "9/11", "2002" och "National Shrine". Och hittade den här sidan. Jodå, visst var det dåvarande kardinal McCarrick som firade mässan. Och precis så här såg det ut i kyrkan. Den 8 september firar katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna Jungfru Marie födelsedag. I år råkade dagen sammanfalla med höstens första katolska mässa i S:ta Katarina i Karis. Det var en stor glädje att få gratulera Vår Fru på födelsedagen med en blomma i blått - traditionellt färgen på Jungfru Marias mantel - och ställa den vid den medeltida pietàn till vänster om altaret. Salve, Regina! Mässan firades på finska av kyrkoherden i S:ta Maria, pater Rafal Czernia SCJ. Attila läste dagens första läsning och responsoriepsalmen på finska (eftersom finska var majoritetsspråk bland dem som var på plats), jag läste andra läsningen på svenska. Pater Rafal konstaterade att det är fest både i himlen och på jorden. Ekumeniska Rådets Sektion för finlandssvensk ekumenik samlades idag i Andreaskyrkan. Där gjorde man sig redo för dagens matutdelning, Andreas Helps. Det är alltid glädjande att få samlas för att arbeta för en större synlig enhet i Kristus och att konkret se den mat som senare delades ut till behövande värmde mitt hjärta. Efter mötet gick jag förbi Gamla kyrkan och tog ett par bilder av den innan jag gick till ett katolskt kapell och bad inför altarets allraheligaste sakrament. |
I min Faders husI min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. På FB-sidan I min Faders hus lägger jag upp bilder och böner. KategorierArkiv
October 2021
Sökord
All
|