I min Faders hus

Ortodox liturgi i Karis och förbön för biskop Teemu

30/12/2018

Idag var det igen ekumeniskt med besked: fader Kalevi Kasala och fader Harry Fagerlund firade ortodox liturgi i det lutherska församlingshemmet i Karis. I liturgin ingick också bön för biskop Teemu Sippo SCJ, som är på sjukhus efter att han halkade och slog huvudet annandag jul. Inför ektenian uppmanade fader Kalevi vackert kyrkfolket att be för katolska kyrkans överhuvud i Finland (närmare bestämt "sisarkirkon esipaimen, piispa Teemu"). Episteltexten lästes av Päivi Kasala och fader Harry läste evangelietexten först på finska och sen på svenska. Även i övrigt beaktades kyrkfolkets språkliga sammansättning, så en del böner bads på tyska, även om största delen av liturgin gick på finska och svenska. (På kyrkkaffet efteråt visade det sig att Päivi kan vissa böner även på swahili.) Päivi fick också agera kantor, eftersom Matti är på semester.

I sin predikan talade fader Kalevi både om jungfru Maria och Johannes döparen, eftersom ortodoxa kyrkan idag markerar både första söndagen efter jul (Gudsföderskan) och söndagen före Herrens uppenbarelse (Epifania; Herrens dop). Både jungfru Maria och Johannes Döparen tog - efter att först ha protesterat -emot de uppgifter Gud gav dem; att bli Gudsföderska respektive att bli Herrens Döpare. När Gud kallar oss - när det är ett verkligt kall - då ska vi svara Ja.

0 Comments

Syster Wendy: Bön är så smärtsamt enkelt

28/12/2018

0 Comments

Igår nåddes jag av budet om att syster Wendy Beckett har gått ur tiden, 88 år gammal. The Guardians nekrolog finns här, The New York Times' här och Catholic Heralds här. Men idag började jag dagen med att läsa en intervju från 2006 där hon talar om bön. Och det gick hem så till den grad att jag vill citera syster Wendy här på bloggen.

People find prayer hard because it’s so simple, so painfully simple.

- Sr Wendy Beckett

“Många tycker att bön är svårt för att det är så enkelt, så smärtsamt enkelt,” säger syster Wendy till brittiska Catholic Herald. “Det är det som är det svåra. Jag skulle säga att det avgörande testet för om man är kristen är om man faktiskt ber. Om du inte ber så tror du in på allvar. Då tror du på något slags Gud som är en ond Gud, för om du verkligen tror på den verkliga Gud så vill du vara nära Honom.”

Lite senare i intervjun använder syster Wendy snooker - min favoritsport tills jag förälskade mig i cricket - som en metafor för det mänskliga livet: “Jag uppskattar den skicklighet som krävs; så är det med livet. Bollarna finns där. Vi har inte valt hur upplägget ser ut, men där är de,” säger hon. “Gud vill att vi ska spela med dem. Med Gud handlar det om att ta itu med det liv vi har framför oss och det är ofta precis tvärtemot vad vi vill.”

Vila i frid, syster Wendy.

0 Comments

Ortodox liturgi i Ingå med fader Kalevi och fader Harry

26/12/2018

0 Comments

Annandag jul i Ingå har blivit en tradition (se bilderna från tidigare år här och här). Den ortodoxa liturgin firades av fader Kalevi Kasala assisterad av fader Harry Fagerlund, som blev diakonvigd i början av december. Kantor Matti Jyrkinen läste episteltexten och ledde kören, som bestod av så många kunniga sångare att man hade valt mer krävande sånger när man firade liturgin i en kyrka med så god akustik som vackra S:t Nikolaus. Dagens läsningar enligt den ortodoxa kalendern tar fasta på flykten till Egypten och fader Harry läste evangeliet både på finska och på svenska. I sin predikan talade fader Kalevi om jungfru Maria och om hur viktigt det är att skilja mellan förbön och frälsning. Som i samband med bröllopet i Kana kan jungfru Maria lobba (fader Kalevis ord, inte mitt) för oss, medan Kristus är vår väg till frälsning. Efter liturgin serverades det glögg och skinksmörgåsar i sakristian.

0 Comments

Puer natus est: God jul!

25/12/2018

0 Comments

Julafton välsignades vi med vackert väder. Sol över gnistrande snö. Jag gick bara ut en liten sväng för att mata fåglarna och gladde mig åt solskenet. Strax efter kl. 14 hörde jag fader Ryszard Mis läsa julevangeliet, som alltid påminner mig om talkörerna på barndomens skoljulfester.

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien...

Luk 2

Efter middag och klappar var det - alltid förvånansvärt tidigt nuförtiden - dags att bänka sig framför teven och följa med julnattsmässan från Peterskyrkan. Den sändes direkt på SVT2, så jag såg den med svenska kommentarer i stället för med pater Gabriel Salmela OP på finska på YLE, fast det hade varit trevligare att följa med en textad sändning än en överpratad dito.

Efter julnattsmässan från Peterskyrkan orkade jag ännu ta en liten titt på midnattsmässan i S.ta Maria.

Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig fader,
Fredsfurste.

Jes 9:6

Jag önskar alla en riktigt god jul och Guds välsignelse!

0 Comments

Fjärde advent och dopplanering

23/12/2018

0 Comments

Fjärde söndagen i advent har krubban i S:t Henrikskatedralen ställts fram. Höet ligger tomt och väntar på Jesusbarnet, som läggs fram först när vi firar Herrens födelse och jul - och julafton är det ju redan imorgon!

Jag gick i högmässan på finska kl. 11 i stället för familjemässan på finska i S:ta Maria kl. 11.30, eftersom S:t Henrik passade bättre för ett blivande gudbarn, som ska bli döpt i januari. Den firades av fader Marco Pasinato. Första läsningen läste Kaarina, Marko sjöng responsoriepsalmen och Tomi läste andra läsningen. Efter mässan kom min blivande guddotter och jag överens med Marko när vi kan öva inför dopet och under kyrkkaffet satt vi och talade om bikten (fast den som blir döpt får ju syndernas förlåtelse och börjar inte sitt katolska liv med det sakramentet).

0 Comments

En tillbakablick på höstens hjärnföda

18/12/2018

0 Comments

Vi har redan passerat tredje söndagen i advent och jag fattar inte vart den här hösten försvann. Inte har jag gjort allt det jag borde ha gjort (en del måste jag hinna med före jul och/eller nyår, annat får jag acceptera att blev ogjort) och inte heller har jag hunnit med allt jag hade önskat göra. Men jag har också hunnit med en hel del, både sådant som har varit viktigt och sådant som har varit roligt - och mycket som har varit både och.

Kanske hösten har gått så fort för att det har hänt så mycket, både i mitt liv och mellan mina öron. I september jag var i Prag och i Tallinn och i oktober i Uppsala och Stockholm. I november höll jag mig i Finland, men jag var inte hemma hela tiden: det var Ekumeniska Rådets höstmöte i Jyväskylä och adventsreträtt på Studium Catholicum.

Tankeväckande

Fysiskt har jag alltså befunnit mig än här, än där. Även mentalt har jag varvat bekanta böcker (jag hör till dem tycker om att läsa om, nämligen) med nya bekantskaper. Här tar jag upp de böcker jag inte bara har läst och lagt ifrån mig, utan som jag fortsätter att bära med mig på något sätt.

I augusti läste jag Joel Halldorfs Gud: Återkomsten. Den var fascinerande, men kändes som en introduktion till en annan bok - kanske Rod Drehers The Benedict Option, men den senare har jag inte har läst slut än, så det återstår att se. Drehers bok - som ju utkom redan år 2017 - känns i alla fall som en viktig bok i dessa tider och förtjänar att läsas med eftertanke.

0 Comments

<<Previous

Ortodox liturgi i Karis och förbön för biskop Teemu

Syster Wendy: Bön är så smärtsamt enkelt

Ortodox liturgi i Ingå med fader Kalevi och fader Harry

Puer natus est: God jul!

Fjärde advent och dopplanering

En tillbakablick på höstens hjärnföda

Tankeväckande

I min Faders hus

Sara Torvalds

Arkiv

Sökord