En tillbakablick på höstens hjärnföda

Vi har redan passerat tredje söndagen i advent och jag fattar inte vart den här hösten försvann. Inte har jag gjort allt det jag borde ha gjort (en del måste jag hinna med före jul och/eller nyår, annat får jag acceptera att blev ogjort) och inte heller har jag hunnit med allt jag hade önskat göra. Men jag har också hunnit med en hel del, både sådant som har varit viktigt och sådant som har varit roligt - och mycket som har varit både och.

Kanske hösten har gått så fort för att det har hänt så mycket, både i mitt liv och mellan mina öron. I september jag var i Prag och i Tallinn och i oktober i Uppsala och Stockholm. I november höll jag mig i Finland, men jag var inte hemma hela tiden: det var Ekumeniska Rådets höstmöte i Jyväskylä och adventsreträtt på Studium Catholicum.

Tankeväckande

Fysiskt har jag alltså befunnit mig än här, än där. Även mentalt har jag varvat bekanta böcker (jag hör till dem tycker om att läsa om, nämligen) med nya bekantskaper. Här tar jag upp de böcker jag inte bara har läst och lagt ifrån mig, utan som jag fortsätter att bära med mig på något sätt.

​I augusti läste jag Joel Halldorfs Gud: Återkomsten. Den var fascinerande, men kändes som en introduktion till en annan bok - kanske Rod Drehers The Benedict Option, men den senare har jag inte har läst slut än, så det återstår att se. Drehers bok - som ju utkom redan år 2017 - känns i alla fall som en viktig bok i dessa tider och förtjänar att läsas med eftertanke.

I samband med resan till Prag ömsom lyssnade, ömsom läste jag Tomas Sjödins Det händer när du vilar. Det var ett medvetet försök att ge ljudböcker en chans och det fungerade ganska bra, fast jag fortfarande föredrar att läsa framom att lyssna. Det underlättade säkert att det var Sjödin som läste sin text och att det var den typen av bok, personligt hållen och skriven i jag-form. Dessutom kändes det att det var en bok jag behövde läsa just i år. Det är också en bok jag varmt kan rekommendera. Tankarna kring vilodagen återvänder jag till så gott som varje söndag.

Eftersom jag hade kommit igång med ljudböcker fortsatte jag med The Dictator Pope av pseudonymen Marcantonio Colonna. Den lyssnade jag på på tåget till och från Jyväskylä - men jag irriterade mig över att inte ha den i textversion också, så enbart ljudbok känns fortfarande motigt. Jag känner också att jag har svårt att bedöma boken eftersom jag inte har läst den. Dessutom har jag sedan dess börjat läsa följande "skandalbok" om påve Franciskus, nämligen Philip F. Lawlers The Lost Shepherd, och jag har svårt att hålla reda på vad som hör till vilkendera av dem.

​November inledde jag med årets andra Joel Halldorf, nämligen hans och Patrik Hagmans Inte allena. Varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker. Jag har aldrig studerat Luther närmare än vad man kan läsa på Wikipedia, så det var en väldigt intressant bok som gav många aha-upplevelser.

Ännu fler aha-upplevelser gav Syster Sofies Älska och gör vad du vill - Kroppens teologi för unga. Men om jag vid den förra boken förundrades över min egen okunskap (och hur tendentiösa vi människor är) så fick Älska... mig att gång på gång nicka och tänka "Ja, just det, så där hänger det ihop" eller "Precis, det där löser det som ser ut som en konflikt". Kroppens teologi kommer jag definitivt att bära med mig resten av mitt liv. Jag ser fram emot att läsa Syster Sofies Till man och kvinna skapade Han dem, kroppens teologi för vuxna.

Bilderna av de enskilda böckerna är skärmdumpar (jag läster mest e-böcker) ​och kollaget överst har jag gjort själv.