I Karis firade vi första söndagen i fastan redan på lördag eftermiddag när fader Jigger Ganados SCJ kom till S:ta Katrina för att fira mässa. Med sig hade han Lance, som var ministrant. Mässan gick helt på engelska den här gången. Jag läste första läsningen och responsporiet och syster Emilia läste andra läsningen. Efteråt tänkte jag på att jag ju kunde ha tagit fram läsningarna på finska och svenska i mobilen, men den här gången blev det engelska från början till slut. Engelska var också vårt gemensamma språk på kyrkkaffet efteråt. I sin predikan talade fader Jigger om dagens evangelium om frestelserna Jesus utsattes för i öknen: "Vi blir alla frestade, men med Guds hjälp kan vi motstå frestelsen."
0 Comments
Jag har mässan på promenadavstånd, brukar jag säga, när mässan firas i S:ta Katarina i Karis. Igår bad jag ändå om skjuts, för det är både halt och sörjigt efter att det har regnat på all den myckna snön. Mässan firades på finska av S:ta Maria katolska församlings kyrkoherde Rafal Czernia SCJ. Jag läste första läsningen och responsoriepsalmen på svenska, Hannu läste andra läsningen på finska och pater Rafal läste förstås evangeliet. Efteråt var det kyrkkaffe hos mig och vi kunde bland annat glädja oss åt fredagens nyhet att biskopen är hemma i biskopsgården igen. Konstigt att tänka att nästa mässa för mig - Deo volente - blir i USA. Söndagen efter trettondag firar vi Herrens dop. Fader Robert Galla SCJ kom till Karis redan idag, lördag, för att fira mässa i S:ta Katarina kyrka. Mässan gick i normal ordning på finska, men jag läste responsoriepsalsmen och andra läsningen på svenska och vi avslutade mässan med en Mariahymn på latin. I sin predikan talade fader Robert förstås om Johannes Döpaten och dopet, men han talade också om botens sakrament, bikten. Sånt gör mig så glad - jag tycker inte predikan bara ska vara bibelbetraktelser. utan också goda råd för det kristna livet, och en påminnelse om att varje katolik ska bita sig minst en gång om året eller så fort som möjligt om man har begått en allvarlig synd är aldrig fel. Trettondedag jul firar vi epifania, Herrens uppenbarelse. Eftersom jag hade möjlighet att gå till nattvard i fredags i samband med en begravning valde jag att vara ekumenisk och markera uppenbarelsen utan att pendla till Helsingfors för mässa. I stället blev det S.ta Katarina och luthersk gudstjänst. Liturg var Karis-Pojo svenska församlings kyrkoherde Pentti Raunio, men honom såg jag inte mycket av, eftersom jag hade en pelare mellan mig och altaret. Jag såg mer av Margareta Puiras, en åtminstone för mig ny tf. församlingspastor, som läste evangeliet och predikade. I gudstjänsten medverkade också kören Katarina Singers under ledning av kantor Åsa Westerlund. På slutet sjöng kören på latin (jag uppfattade orden Deo gratias), men när vi sjöng Dagen är kommen väntade jag förgäves på att ens en vers skulle ha sjungits på latin. När jag sedan bläddrade märkte jag att Adeste fideles inte ens finns på latin i den lutherska psalmboken. Idag var det igen ekumeniskt med besked: fader Kalevi Kasala och fader Harry Fagerlund firade ortodox liturgi i det lutherska församlingshemmet i Karis. I liturgin ingick också bön för biskop Teemu Sippo SCJ, som är på sjukhus efter att han halkade och slog huvudet annandag jul. Inför ektenian uppmanade fader Kalevi vackert kyrkfolket att be för katolska kyrkans överhuvud i Finland (närmare bestämt "sisarkirkon esipaimen, piispa Teemu"). Episteltexten lästes av Päivi Kasala och fader Harry läste evangelietexten först på finska och sen på svenska. Även i övrigt beaktades kyrkfolkets språkliga sammansättning, så en del böner bads på tyska, även om största delen av liturgin gick på finska och svenska. (På kyrkkaffet efteråt visade det sig att Päivi kan vissa böner även på swahili.) Päivi fick också agera kantor, eftersom Matti är på semester. I sin predikan talade fader Kalevi både om jungfru Maria och Johannes döparen, eftersom ortodoxa kyrkan idag markerar både första söndagen efter jul (Gudsföderskan) och söndagen före Herrens uppenbarelse (Epifania; Herrens dop). Både jungfru Maria och Johannes Döparen tog - efter att först ha protesterat -emot de uppgifter Gud gav dem; att bli Gudsföderska respektive att bli Herrens Döpare. När Gud kallar oss - när det är ett verkligt kall - då ska vi svara Ja. I Karis tog vi tjuvstart på andra söndagen i advent när fader Robert Galla SCJ firade mässa i S:ta Katarina kl. 16 idag. I vanliga fall inleds vigiliemässor först från kl. 18, men här i diasporan får vi börja lite tidigare. Mässan firades på finska, men jag läste den första läsningen, ur Baruks bok, och responsoriepsalmen på svenska. Attila läste andra läsningen på finska och fader Robert evangelietexten om Johannes Döparen likaså på finska. I sin predikan konstaterade fader Robert att vi människor har lättare att se andras fel och brister än våra egna, så det gäller att ta en ordentlig blick i (bikt)spegeln så här i adventstid. Läsningarna var alltså de som hörde ihop med den andra söndagen i advent, trots att det idag också var Jungfru Marias utkorelse och fullkomliga renhet (den högtid som förr kallades Jungfru Marie obefläckade avlelse och som går ut på att Maria förskonades arvsynden från sin tillblivelse - alltså ungefär som om hon hade blivit döpt vid befruktningsögonblicket). Den festen firade jag i Reykjavik förra året. Efter dagens mässa var det kyrkkaffe hos Lotta.
Mässan firades på finska, med läsningar på finska och svenska. Efter mässan gick vi på kyrkkaffe på restaurang KW i centrum av Karis. Vid bordet representerade vi ett antal olika modersmål och kulturer: finlandssvenska, arameiska, polska, ungerska och nederländska. Men eftersom en av irakierna i sällskapet - som alltså hade samma modersmål som Jesus - talade bättre finska än engelska var finskan vårt enda gemensamma språk. När jag tittar på bilderna från den gången fylls jag av samma förundrans- och glädjefyllda insikt som då: Vi är kyrkan.
Vi är uttryckligen det samfund som heter Katolska kyrkan i Finland. Ordet katolsk betyder allomfattande, universell, världsvid. Vi kommer hit från olika hörn av världen - och jag reser ut i världen - men vi är hela tiden samma kyrka, utan indelning efter kultur, språk eller etnicitet, även om prästerna i mån av möjlighet firar mässor på många olika språk, så att så många som möjligt ska få tillfälle att prisa Gud även på sitt modersmål och inte bara på det största av våra lokala nationalspråk, hur fungerande det än kan vara som lingua franca. Deo gratias! I dagens andra läsning läste jag ur Hebreerbrevet att Kristus en gång för alla offrade sig själv. Det offret firade vi tillsammans med fader Robert Galla SCJ med mässa i Karis. Mässan gick på finska - med undantag för andra läsningen, alltså - fast lite latin fick vi höra under valven, eftersom vi sjöng Ubi Caritas på både finska och latin. Och som alltid känns det bra att höra en förbön till S:ta Katarina här under de gamla valven. Heliga Katarina av Alexandria, be för oss alla, för hela Raseborg och för hela Helsingfors katolska stift. Efter mässan var det kyrkkaffe hemma hos mig. Gudsonens scoutvandring gjorde att jag fick skjuts till Svartå idag. Jag sade på förhand att jag kanske inte kan vara med på någon promenad, eftersom jag inte vet om mitt ben samarbetar med mig eller inte, men det gick hur bra som helst: Tack för alla förböner! Visst vet jag om att jag har ett högerben idag också, men jag drabbades inte av några hugg i ljumsken och tillsvidare håller sig värken i benet borta. Och det var härligt att kunna gå en tur i Guds vackra natur! Lördagen den 21 november firade fader Rafal Czernia SCJ diasporamässan i S:ta Katarina kyrka i Karis. Mässan gick på finska och jag och Attila läste dagens läsningar på svenska respektive finska. Fader Rafal läste evangelietexten. Efteråt gick vi på kyrkkaffe till KW, där vi talade finska. [De här bilderna lade jag upp på bloggen i efterhand, i samband med den här texten år 2018.]
|
I min Faders husI min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. På FB-sidan I min Faders hus lägger jag upp bilder och böner. KategorierArkiv
October 2021
Sökord
All
|