I dagens läsningsgudstjänst citeras Beda Venerabilis, en engelsk (eller rättare anglosaxisk) benediktinmunk från 700-talet som har lämnat ett väldigt positivt intryck i mig i samband med studierna i fornengelska vid Helsingfors universitet på 1990-talet.
Det var alltså med glädje jag började läsa utdraget ur en predikan av honom idag. Att han dessutom skrev precis det som jag ibland har försökt förklara om mässan blev det ju inte sämre. Mässoffret, det är mässoffret som är hjärtat i det kristna livet!
Så här skrev Beda - på engelska the Venerable Bede - för 1300 (!) år sedan om Guds lamm, Kristus. Han talar tydligt till alla som har svårt att fatta varför Kristus kallas just "Guds lamm".
Kristus "tar i sanning dagligen bort världens synder och han renar oss från våra dagliga synder i sitt blod, då minnet av hans saliga lidande återupprepas vid altaret, då bröd och vin, skapade ting, genom Andens outsägliga helgande förvandlas till hans kropps och blods sakrament."
Beda fortsätter:
"En förebild härtill under lagen var det påskalamm, som en gång befriade folket ur den egyptiska träldomen och som genom att årligen slaktas till minne av denna befrielse helgade samma folk, intill dess att han, om vilken denna offergåva vittnade, själv kom. Sedan han, som blivit gjord till präst för evigt efter Melkisedeks sätt, för vår skull framburit sig själv till Fadern, förvandlar han skapade ting, bröd och vin, till en offergåva och en väldoft, till sitt lidandes mysterium." Varför gör det här mig så ofantligt glad? Jo, för att det påminner mig om (hur underbar mässan är och) att ett av de stora problemen idag - enligt mig - är att folk inte fattar just det där. För det första har fienden lyckats sudda ut minnet av vad synd är (vilket dessvärre inte gör den mindre verklig) och för det andra har vi tappat det kollektiva minnet av ett offer. Syndabockarna lever nog kvar, men offerlammet verkar vi ha glömt bort. |
Så när kopplingen görs så tydlig som Beda Venerabilis gör den, då fylls jag av glädje och tacksamhet över att mässan finns. För det är det som är huvudsaken, inte om just jag fysiskt får vara med eller inte. Mässor firas nu och nu och nu, världen över. Och det är helt livsviktigt. För oss alla. Och det betyder att det går bra att stanna hemma och följa med webbmässan och minimera kontakterna och rent av be att riksdagen snabbt behandlar regeringens proposition med förslaget till lag om temporär begränsning av rörelsefriheten och nära kontakter så att presidenten kan stadfästa lagen och regeringen sen genom en förordning kan få begränsningarna att träda i kraft och vi äntligen får ner coronasiffrorna i Finland igen.
Men i väntan på det flödar nåden också genom den här underbara texten om att leva sakramentalt utan sakrament av kardinal Anders Arborelius. Om du bara läser en text idag tycker jag det ska vara den.
Och Gråbröderna i Jönköping ser till att nåden flödar ytterligare, men det får jag återkomma till en annan gång.
Se, Guds Lamm - Ur en predikan av Beda Venerabilis
Se Guds lamm som tar bort världens synd. Se Guds lamm, se den oskyldige och från all synd rene, honom som är ben av Adams ben och kött av Adams kött, men som inte ådragit sig någon skuldens orenhet från detta syndiga kött. Se honom som tar bort världens synder, se honom som är den rättfärdige bland syndare, den ödmjuke bland de ogudaktiga, han som uppenbarar sig såsom ett lamm bland vargar och har makt till och med att göra de ogudaktiga rättfärdiga.
Men hur han tar bort världens synder och på vilket sätt han gör de ogudaktiga rättfärdiga, visar aposteln Petrus, som säger: Det var inte med förgängliga ting, silver eller guld, som ni friköptes från det meningslösa liv som ni övertagit från era fäder. Nej, det var med blodet från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod. Och aposteln Johannes, ur vilkens evangelium vi just har läst, säger i Uppenbarelseboken: Han som älskar oss och har renat oss från våra synder i sitt blod.
Han renade oss från våra synder i sitt blod inte endast när han på korset utgöt sitt blod för oss, eller när vi var och en blev renade genom hans allraheligaste mysterium i dopets vatten.
Han tar i sanning dagligen bort världens synder och han renar oss från våra dagliga synder i sitt blod, då minnet av hans saliga lidande återupprepas vid altaret, då bröd och vin, skapade ting, genom Andens outsägliga helgande förvandlas till hans kropps och blods sakrament. Därigenom överantvardas inte hans kropp och blod i de otroendes händer för att slaktas till deras fördärv utan de mottas av de troendes mun till frälsning.
En förebild härtill under lagen var det påskalamm, som en gång befriade folket ur den egyptiska träldomen och som genom att årligen slaktas till minne av denna befrielse helgade samma folk, intill dess att han, om vilken denna offergåva vittnade, själv kom. Sedan han, som blivit gjord till präst för evigt efter Melkisedeks sätt, för vår skull framburit sig själv till Fadern, förvandlar han skapade ting, bröd och vin, till en offergåva och en väldoft, till sitt lidandes mysterium.
Bild: Getty Open Content