I mässan fick vi dessutom ekumenisk förstärkning i form av en grupp besökare från Finska Missionssällskapets kortkurs i mission. Mässan firades på svenska och latin av fader Tuomas Nyyssölä, som predikade om de yttersta tingen eftersom kyrkoåret går mot sitt slut. Jag undrar om det är 20 år sedan jag senast hörde en predikan om de yttersta tingen, hög tid var det i alla fall. Det är faktiskt viktigt att komma ihåg att vi ska dö och att det gäller att leva så att man är förberedd, när den stunden än kommer.
Efter mässan svarade jag på några frågor från våra ekumeniska gäster och så gick jag och mina elever till församlingssalen, där det i stället för sedvanligt kyrkkaffe alltså var basar. Jag köpte klostertillverkad handkräm (rekommenderas!) och hade tur i lotteriet också.