|
|
 Dagarna och veckorna flyter ihop när söndagsrutinen har förändrats så i grunden av coronan. Men idag är det söndag och jag passade på att "gå" i högmässan i min egen församling, S:ta Maria. Mässan firades på finska av pater Ryszard Mis SCJ. Och jag är utled på att inte fritt kunna ta tåget till kyrkan som förut. Samtliga bilder i dagens blogginlägg är skärmdumpar från S:ta Marias YouTube-kanal.
0 Comments
 Jag kan inte i beskriva den tacksamhet jag kände när jag fick falla på knä inför Herren i tabernaklet för första gången sedan mars. Under de 15 (!) veckor som har hunnit gå sedan jag senast steg in i en kyrka där Kristus ständigt är fysiskt närvarande i altarets sakrament har jag visserligen fått mig några fysiska mässor till livs - ungefär en i månaden - men Oj! vad det gjorde gott att få tillbe Herren i eukaristin. Gud lät i sin stora godhet dessutom fader Jean Claude Kabeza vara på plats, så inte bara fick jag en dos av välbehövlig närhet till det heliga, jag fick rent av motta Herren kroppsligen också. Kyrkoherden var bara glad åt att jag ringde på i prästgården för att be om sakramentet - och jag blev förstås själv så glad så jag nästan svävade tillbaka till kyrkan för att vänta på honom. Visst, jag kunde ha ringt och "bokat tid" på förhand, men jag valde att inte göra det eftersom VR ibland strular till det med tågen. Och jag fick ju allt jag ville och behövde i alla fall, halleluja! I dagens första läsning konstaterar Paulus att det "kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar". Pater Rafal Czernia SCJ firade dagens morgonmässa i S:ta Maria och han konstaterade i sin korta predikan att det säkert har funnits sådana tider förr också, men att det nog känns att vi är inne i en sådan tid just nu. Herre, förbara dig! 
Å, vad jag längtar efter att kunna gå i mässan igen. Det kliar verkligen i mig att höra att jag inte behöver bry mig om coronan längre, men jag vill kunna säga att jag har tagit ansvar för mina medmänniskor och så länge jag har en åttiplussare i mitt gästrum får jag snällt hållas hemma. Den goda kampen ser olika ut i olika tider, och lockelserna varierar, men längtan efter Herren är den samma. Samtliga bilder i dagens inlägg är skärmdumpar från S:ta Maria församlings webbsända mässa.
 Vi har kommit till kyrkan idag för att vi är övertygade om att det är det Gud vill, att vi är kallade att vara här, konstaterade pater Rafal Czernia SCJ i sin pingstpredikan i S:ta Maria idag. Tron, det som får oss att komma till kyrkan, är den första av den Helige Andes gåvor. Så idag tackar jag Gud för trons gåva och glädjer mig åt att jag kan delta i mässan ens på distans, att jag kan höra sången och se ministranterna stiga upp, falla på knä och sätta sig, att jag kan ta del av läsningarna och predikan och att jag kan se pater Rafal höja hostian vid elevationen. Hemma stiger jag upp när evangeliet läses, men jag faller inte på knä inför min dator, jag riktar i stället en bön till Herren i väntan på att igen få falla på knä inför Guds fysiska närvaro i vår värld. Men idag, när vi firar den Helige Ande och kyrkans födelsedag, då tänker jag lite extra på alla himmelsfärdsdagens coronaskämt om att det var den dagen som Jesus började jobba på distans, för den Helige Ande finns alltid här och nu, Anden ger var och en av oss någon nådegåva som vi kan bidra med i vår församlingsgemenskap. Det är först när vi delar med oss av våra nådegåvor som vår gemenskap fullständig, sade pater Rafal också i sin predikan idag. Gåvorna är många, men Anden är den samma. Anden har förenat oss - och Anden arbetar alltid också på distans. Ett speciellt tack till kören i S:ta Maria!
Här är några ljudklipp från webbsändningen av mässan:  Idag hade jag tagit lärdom av förra veckans miss, så väckarklockan väckte mig i tid för högmässan i min egen församling. Idag var det nämligen en speciellt festlig mässa för att markera att pater Stanislaw Szymajda SCJ fyllde 70 år den 9 maj. För att fira pater Stan kom pater Peter Gebara SCJ, kyrkoherde i S:ta Birgitta i Åbo, till S:ta Maria för att delta i mässfirandet och predika. Den tredje prästen som var med och firade mässan tillsammans med pater Stan var pater Zenon Strykowski SCJ, tidigare kyrkoherde i Heliga Korsets församling i Tammerfors. (Pater Stan var f.ö. själv i många år kyrkoherde i Heliga Ursulas församling i Kouvola.) Själva mässan gick på finska, men trosbekännelsen sjöngs på latin och kollektpsalmen på engelska. Även Fader vår sjöngs på latin, vilket alltid gör mig glad. I anmälningarna i slutet av mässan informerade pater Zenon om församlingens nya system med eventbritebokning till mässorna för att hålla persongränsen på max 10 personer (och från och med första juni 50 personer). Därefter framförde pater Peter sitt tack och sina gratulationer till pater Stan, som är den av våra polska präster som har varit längst i Finland - över hälften av sina 70 år har han bott och verkat här. Pater Peter konstaterade att pater Stan var som en far för honom när han själv i tiden kom till Finland. Pater Stan tackade för de vänliga orden och avslutade mässan med Guds välsignelse. Samtliga bilder är skärmdumpar från S:ta Maria församlings YouTube-sändning av mässan.
 Jag försov mig från högmässan i S:ta Maria, så det blev högmässa i S:t Henrik i stället. Coronan tycks göra sitt åt dygnsrytmen, inte bara allt annat också... Högmässan i katedralen firades av fader Jean Claude Kabeza, som i slutet av mässan också konstaterade att förstakommunionsundervisningen återupptas i juni. Det gäller dessvärre bara den finska undervisningen. Jag hoppas själv kunna återförenas med mina elever i höst, när det firas mässor på svenska igen. Dagens läsningar lästes av två av ursulinersystrarna i S:t Henrik och det kändes speciellt bra med tanke på att deras de grå ursulinerna firar 100-årsjubileum i år. Viktor var ministrant och Marko organist och kantor. Mässan i S:t Henrik är så bekant - och så fjärran just nu. Jag är glad att det från och med idag, måndagen den 11 maj, igen är tillåtet att fira offentliga mässor i Finland. Det gäller ändå bara vardagar. Från och med den första juli höjer myndigheterna gränsen för offentliga sammankomster till 50 personer och då blir också offentliga söndagsmässor tillåtna igen, men söndagsplikten återinförs inte i första taget, eftersom 50 personer per mässa inte på långt när räcker för att täcka behovet och våra kyrkor inte så stora att de enkelt tillåter trygga avstånd. |
I min Faders hus
I min Faders hus är en katolsk och ekumenisk bildblogg om och med kyrkor, gudstjänstliv och tro - i Finland och på andra håll i världen.
Sara TorvaldsJag är en av volontärerna i Ithaka-gruppen som driver sajten Katolinen.net och jag bildbloggar här från de kyrkor jag besöker och gudstjänster jag deltar i. Alla bilderna är mina, om inte annat uppges. Kategorier
Arkiv
September 2020
Sökord
All
|
|
Katolinen.net
Suomen katolilaisia yhdistävä verkkosivusto Webbplatsen som förenar katolikerna i FInland A website that unites Finland's Catholics |
|
RSS Feed