Den ekumeniska kvällsbönen inleddes på ortodoxt vis under ledning av fader Petri Korhonen och fortsatte sedan med läsning av de fyra första verserna i psalm 27 av den lutherska församlingens kaplan Maija Saario. Därefter följde sång och så te och samtal. Vid mitt bord satt ortodoxa, lutheraner, en representant för frikyrkligheten och så jag som katolik. Samtalet fortsatte i bilen på vägen hem, då kantor Matti och jag diskuterade allt från påvemässor till hur ortodoxa biskopar väljs och från uniatkyrkorna (som följer östkyrkans liturgiska rit men erkänner påven) till heliga Musa av Rom. En givande kväll med andra ord - och ett exempel på den typ av konkret gräsrotsekumenik som jag tror att vi behöver se mer av i det här landet.