Jag tror ju att det handlar om två sidor av samma mynt: det uppstår problem när samhället inte längre ser människan som en helhet, för det mår både barn och vuxna pyton av. Samtidigt reagerar vi igenkännande på sådant som känns sant, som överensstämmer med det vi själva har sett av världen - och det här gäller vare sig vi är fem år eller femtio. Eller som Mark de Vries' uttrycker det när han vittnar om hur han blev katolik: "Jag hade länge tänkt att det kalla, hårda samhället vi lever i inte ger något svar om hur vi kan leva ett tillfredsställande liv. Kyrkan, visade sig, var överens med mig på den punkten" (min översättning från engelska). |